Vithetsnormen inom genusvärlden
Valerie Kyeyune Backström, gästbloggar på Genusfolket med inlägget: Det vita genusfolket.
Jag läser och håller helt med, räknar bilder på vår egen blogg och skakar på huvudet. Under Almedalsveckan hade Branschorganisationen Genusföretagarna ett seminarium där vi lyfte den första rikstäckande alumniundersökningen från genusvetenskapen. En av slutsatserna från undersökningen var just att genusvetenskapen är en påfallande homogen utbildning på många sätt. Vita kvinnor med akademikerbakgrund: check!
Jag har sagt det förr och säger det igen: klarar vi inte av att bryta vår egen homogenitet så är vi inte trovärdiga. Det gäller alla samverkande grunder för makt och status.
På Add Gender har vi arbetat hårt för att berika vårt kvinnotäta team med män det senaste året och samma sak i branschorganisationen, där vi idag har en styrelse med hälften män och hälften kvinnor. Samtidigt håller vi hela tiden på våra rutiner för att inte gå på vår magkänsla, att inte luta oss in i likhetens bekväma famn. Men nu då? Nästa steg? Skulle vi ha börjat annorlunda? Det vet vi inte… Det enda vi kan göra är att skärpa oss och arbeta ännu hårdare för mångfalden. Som VD meddelar jag att det är prio ett på rekryteringsfronten just nu. Nu kör vi!
Now make me a beautiful woman!
Idag vill vi tipsa om ett filmklipp som florerat i sociala medier som sätter huvudet på spiken om kön och utseende. Se skådespelaren Dustin Hoffman tala om sin upplevelse av drag. Dustin berättar om att han var både besviken och förvånad att han var så oattraktiv som kvinna och vad det gav honom för insikter.
