Inlägg taggade med ’handvĂ€ska’

Med handvÀskan som maktsymbol

Margaret Thatcher Àr död.

Jaha, ska Àven JÀmstÀlldhetsexperten skriva om henne nu ocksÄ? Och ja, det ska vi. Vi kan diskutera hennes politik i all oÀndlighet och kommer antagligen inte att komma fram till nÄgot annat Àn att vi tycker olika om henne och hennes gÀrning. DÀr mÄnga tycker att hon rÀddade Storbritannien, tycker lika mÄnga att hon fördÀrvade för det stora flertalet och förbÀttrade för en redan privilegierad grupp i samhÀllet.

Vad vi dock aldrig kommer att vara oense om Ă€r att hon var Storbritanniens första kvinnliga premiĂ€rminister. ”Kvinnliga?” muttrar en del. Och redan dĂ€r slĂ„r det till. Vad Ă€r en kvinna? Ja, inte en sĂ„n som Margaret Thatcher i alla fall, eller?

HĂ€romdagen sĂ„g jag ett avsnitt av TV-serien ”Star Trek” frĂ„n 1967. I det avsnittet trĂ€ffar Enterprises besĂ€ttning pĂ„ en varelse som ser ut som en kvinna. Men hon Ă€r bara ute efter makt och fĂ„r dĂ„ kapten Kirk att utbrista:

”En kvinna borde ha medkĂ€nsla, men jag glömmer att du inte Ă€r kvinna.”

En instĂ€llning som Ă€n idag gĂ€ller i stor utstrĂ€ckning; Ă€r du kvinna och inte har nĂ„gon medkĂ€nsla sĂ„ Ă€r du ingen ”riktig” kvinna. Det fick Thatcher höra om och om igen. Politiska satirer om hennes ”kvinnlighet” var det gott om, exempelvis Spitting Image.

I vilket fall sÄ har hennes död genererat mÄnga artiklar, bloggar, tv-inslag, radioprogram med mera. De verkar delas in i tvÄ grupper: de som var för henne och de som var emot henne. De som var för henne uppmanar att man ska visa hennes familj hÀnsyn i deras stund av sorg. Medan de av motsatt Äsikt inte kan lÄta bli att glÀdjas över hennes bortgÄng och uttrycka sitt ogillande av henne i starka ordalag.

Man ska inte tala illa om de döda, brukar det heta. I The Guardian finns en mycket bra artikel som i mina ögon nyanserar och jÀmför med en annan ledares nyliga bortgÄng och vad som gÀllde dÄ.

Förra Äret skrev Andres Lokko en krönika om Thatcher med anledning av filmen JÀrnladyn. Avslutningen i den krönikan tycker jag sammanfattar mycket, och dÄ inte bara om Thatcher:

”
Thatcher alldeles ensam fĂ„r symbolisera nĂ„got, som alla de mĂ€n som samtidigt befolkade den herrklubb som Westminster var – och fortfarande Ă€r – tillĂ€ts borsta av sig och gĂ„ vidare.”

Vi kan ha olika Äsikter om hennes politik eller det som den har fört med sig men det Àr svÄrt att inte se att hon har dömts hÄrdare Àn vad motsvarande manliga politiker nÄgonsin har gjorts och det gillar jag inte.

 

Publicerad den 9 april, 2013 av Frederick Lidman
2 kommentarer
© 2024 JĂ€mstĂ€lldhetsexperten