Inlägg taggade med ’JĂ€mstĂ€lld reklam’

GÄr det göra jÀmstÀlld reklam för spetstrosor?

Kappahl har nyligen lanserat en kollektion av underklĂ€der för kvinnor. De kallar den 50 shades of grey och kampanjen Ă€r ett samarbete med författaren till boken med samma titel. Kampanjen har redan rĂ„kat i blĂ„svĂ€der – frĂ„n flera hĂ„ll har den kritiserats, bland annat av Svenska Kyrkan och feministiska nĂ€tverk – om Ă€n av helt olika orsaker. Reklamkampanjen Ă€r Ă€ven anmĂ€ld till Reklamombudsmannen. En annan reklamkampanj som nyligen kritiserats Ă€r den som Sturegallerian lanserat inför Fars dag, med uppmaningen ”Please, please him” och bilder pĂ„ kvinnounderklĂ€der.

Vid diskussion kring dessa underklĂ€deskampanjer frĂ„gade en vĂ€n mig: ”Men hur menar du att det ska kunna gĂ„ att göra jĂ€mstĂ€lld reklam för spetstrosor?” Detta Ă€r en mycket intressant och viktig frĂ„ga.

Hur kan företag tĂ€nka och agera för att undvika ovan nĂ€mnda negativa konsekvenser kring reklamkampanjer? Jag menar att det frĂ€mst handlar om medvetenhet och kompetens inom jĂ€mstĂ€lldhetsfrĂ„gor. Jag kommer hĂ€r att fokusera pĂ„ framgĂ„ngsfaktorer istĂ€llet för att ge fler exempel pĂ„ sexistisk reklam – det ser vi redan nog av runt omkring oss. Samtal kring reklam och sexism blir lĂ€tt fulla av pekpinnar och kritik, men saknar ofta konstruktiva förslag till förbĂ€ttring. Vad jag tror mĂ„nga företag och organisationer behöver för att kunna producera jĂ€mstĂ€lld reklam Ă€r rĂ„d och stöd för att kunna nĂ„ dessa mĂ„l. Det behövs positiva exempel och konkreta tips – istĂ€llet för att lĂ€gga fokus pĂ„ hur en inte ska göra.

Nedan följer nÄgra enkla steg som kan anvÀndas som en checklista för introduktion till att tÀnka jÀmstÀllt vid produktion av reklamkampanjer.

  • TĂ€nk tvĂ€rtom: Byt kön pĂ„ personen som ska avbildas: man istĂ€llet för kvinna och vice versa. Blir framstĂ€llningen konstlad dĂ„? Fungerar inte budskapet? I sĂ„ fall Ă€r risken stor att bilden reproducerar stereotyper kring kön och bör ses över.
  • TĂ€nk aktivt: Traditionellt presenteras mĂ€n i bild som aktiva subjekt, som styr situationen, fullt upptagna med nĂ„gon aktivitet. Kvinnor dĂ€remot framstĂ€lls ofta som passiva objekt, till exempel liggande och tittandes in i kameran för att tillfredsstĂ€lla betraktarens blick. Det Ă€r inte heller ovanligt att kvinnokroppar exponeras medan deras ansikten Ă€r övertĂ€ckta – nĂ„got som ökar upplevelsen av kroppen som objekt. LĂ„t bĂ„de kvinnor och mĂ€n vara aktiva subjekt i din reklamkampanj.
  • TĂ€nk nytt: Vem Ă€r tĂ€nkt ska attraheras av reklamen? Är syftet exempelvis att sexualisera en kvinnokropp för att tillfredsstĂ€lla en manlig blick eller Ă€r syftet att kvinnor ska vilja bĂ€ra klĂ€derna som visas? Genom att anvĂ€nda punkterna ovan gĂ„r det att undvika att reproducera förlegade könsnormer och istĂ€llet skapa en jĂ€mstĂ€lld reklamkampanj – inriktad pĂ„ att attrahera den faktiska mottagaren. Genom gemensamma anstrĂ€ngningar kan vi förĂ€ndra.

Reklam handlar om kommunikation – vad en organisation vill berĂ€tta om sig sjĂ€lva och sina produkter eller tjĂ€nster. DĂ€rför Ă€r en reklamkampanj oerhört viktig för ett företags varumĂ€rke. Genom medvetenhet och kompetens gĂ„r det att kommunicera jĂ€mstĂ€llt bĂ„de i text och bild, och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt visa att just ert företag Ă€r i framkant pĂ„ resan mot jĂ€mstĂ€lldhet – istĂ€llet för att riskera att bli anmĂ€lda till reklamombudsmannen pĂ„ grund av sexism. Detta ökar företagets lönsamhet och Ă€r mycket positivt för dess varumĂ€rke och goda rykte.

Lycka till! Resan mot jÀmstÀlldhet gör vi tillsammans.

Publicerad den 11 november, 2013 av Frida Stjernholm
Inga kommentarer

NÀr man inte passar in nÄgonstans

Som smĂ„företagare fĂ„r man en massa reklam hela tiden frĂ„n olika organisationer som vill att ”just du” ska gĂ„ med i ”just vĂ„r” egenföretagarförsĂ€kring, a-kassa, fackförbund, företagarförening eller liknande.

Jag har sedan företagsstart kĂ€nt att jag inte passar in nĂ„gonstans. Ofta Ă€r det en bild pĂ„ en man i kostym. Jag minns faktiskt min allra första inbjudan för fem Ă„r sedan, dĂ„ var det just en tecknad man med kostym och slips som klĂ€ttrade symboliskt upp för en stege. ”VĂ€lkommen till livet som egenföretagare” nu lovade de det ena och det andra för att skydda mig.

Men jag Àr jÀmstÀlldhetsexpert, jag vet att jag som kvinna och egenföretagare inte Àr normen. SjÀlvklart har jag en försÀkring, men jag blir inte direkt förvÄnad om det skulle vara sÄ att bemötandet inte Àr det bÀsta. FörvÀntningarna Àr inte högt stÀllda om man ska uttrycka sig milt.

SmĂ„A har jag funderat pĂ„ att gĂ„ med i… Deras senaste medlemskampanj fĂ„r mig dock inte att kĂ€nna mig vĂ€rst vĂ€lkommen. Vad Ă€r det med bloggare, unga kvinnor och förakt? Varför fĂ„r de inte vara framgĂ„ngsrika och driftiga? Vadan denna nidbild?

 

Kolla gÀrna in vÄr kampanj för att Stötta manligt företagande.

Publicerad den 25 juni, 2013 av Pernilla Alexandersson
Inga kommentarer

Men: shave and get drunk! Because you’re already brilliant!

Jag satt pĂ„ ett möte hĂ€romdagen dĂ€r vi diskuterade instĂ€llningen till jĂ€mstĂ€lldhet. Vad vi var överens om var att nĂ€r vi pratar om jĂ€mstĂ€lldhet med andra – det mĂ„ vara vĂ€nner, kollegor eller presumtiva kunder – Ă€r det fĂ„ som Ă€r emot jĂ€mstĂ€lldhet. Intellektuellt verkar de flesta vara överens om att det Ă€r viktigt. Men sedan nĂ€r det kommer till handling hĂ€nder det nĂ€stan ingenting. Det kan vara allt ifrĂ„n ”det passar inte just nu” via ”skulle gĂ€rna göra nĂ„got men det finns inga kvinnor som Ă€r intresserad av det hĂ€r jobbet” och ”men det handlar ju inte om kön, det handlar om kompetens” till ”det kommer nog att lösa sig, sĂ„ smĂ„ningom.”

Det Àr nÄgot med vÀrderingen av det som kvinnor gör och det som kvinnor presterar som haltar i vÄrt stolta tal om den svenska jÀmstÀlldheten. Genom nÄgra axplock av olika artiklar bland medierna pÄ nÀtet vill jag visa pÄ hur det direkt och indirekt Àr en skillnad i vÀrderingen av manligt och kvinnligt.

I Svenska Dagbladet (SvD) stĂ„r att lĂ€sa: ”Kvinnliga advokater inte delĂ€gare”. 6 av 10 som tar juristexamen Ă€r kvinnor och lika mĂ„nga fĂ„r anstĂ€llning som bitrĂ€dande jurister Advokatsamfundets generalsekreterare, Anne Ramberg, menar att eftersom det har hĂ€nt sĂ„ mycket de senaste 10-15 Ă„ren sĂ„ ”
fĂ„r man ju förutsĂ€tta att andelen delĂ€gare pĂ„ sikt ocksĂ„ kommer att bli större.”

Amanda Lindholm tar upp problematiken med den manliga dominansen inom stÄ-uppscenen. En bra artikel dÀr tillhörande kommentarfÀlt gör detta till en bra spegling av samhÀllsklimatet i stort. Bragdguldet 2012 gick till Lisa Nordén. PÄ SVT:s nyhetssite kunde man inte lÄta bli att, i bilden pÄ Lisa, fÀlla in en bild pÄ Zlatan, som inte vann Bragdguldet.

Svenska herrlandslaget i fotboll hade blivit nominerade för att de spelade oavgjort mot Tyskland i en VM-kvalmatch. I nyhetsrapporteringen i SvD om Stockholm Marathon sĂ„ handlar det i första hand om Mustafa Mohamed, i andra hand om segraren och först i tredje hand om Isabellah Andersson – den kvinnliga marathonlöperskan som vann damklassen. Isabellah har tagit sin femte seger i marathonloppet och dĂ€rmed blivit historisk; ingen annan har lika mĂ„nga segrar.

I rÀttvisans namn ska sÀgas att DN visar upp en betydligt mer jÀmstÀlld bild av insatserna. För mig Àr det tydligt; det finns en vÀrderingsskala som mÄnga inte tÀnker pÄ.

Jag tycker det sammanfattas bra i sketchen frĂ„n showen ”Mitchell and Webb Look”.

 

Publicerad den 5 juni, 2013 av Frederick Lidman
Inga kommentarer
© 2019 JĂ€mstĂ€lldhetsexperten