En mer jÀmstÀlld juristkÄr = ett mer rÀttvist samhÀlle
Nyligen slĂ€pptes Allbright-rapporten med det tragiska namnet âKvinnor arbetar, mĂ€n gör karriĂ€râ publicerats. Den handlar om en av Sveriges mest konservativa yrkeskĂ„r, juristerna. En kĂ„r som till skillnad frĂ„n alla andra, inte har en plan med tidsbestĂ€mda mĂ„l för en mer jĂ€mstĂ€lld könsrepresentation pĂ„ alla nivĂ„er.
Allbright Àr en stiftelse som efterstrÀvar ett mer jÀmstÀllt och meritokratiskt nÀringsliv. I deras kartlÀgganden av juristkÄren visar det sig att mÀn inte bara Àr i stor majoritet nÀr det kommer till delÀgande i advokatbyrÄer utan ocksÄ leder löneligan med hÀpnadsvÀckande stora steg. Detta trots att kvinnor i över tjugo Är har varit överrepresenterade pÄ juristutbildningen och dessutom haft jÀmförelsevis högre betyg Àn sina manliga motsvarigheter. Indicierna till trots nÄr de inte de poster som de med fakta i hand borde kunna nÄ till och juristernas vÀrld ter sig kvÀvande snÀv ur jÀmstÀlldhetssynpunk.
Vad beror detta pÄ? Kanske ligger en stor del av svaret i just underrepresentationen av kvinnliga delÀgare och i styrelser pÄ advokatbyrÄer. Lika vÀljer lika och en mer homogen maktelit Àn toppadvokater Àr svÄr att urskilja i svenskt nÀringsliv.
I rapporten granskas Àven landets juridiska fakulteter och inom akademin Àr det ovanligt knivigt att rucka pÄ traditioner. Dessa Àr ju begravda i tjockt damm. Endast tre av tio professorer Àr kvinnor fastÀn 57 procent av doktoranderna Àr av kvinnligt kön. Att bryta upp en aldrig tidigare bruten mansdominans tycks vara besvÀrligt, oviljan till förÀndring hÀgrar som en tung och förblindande dimma pÄ universitetens institutioner.
Det Àr inte jÀmstÀllt eller rÀttvist. Varken i nÀringslivet eller i akademin. Och mÄngfalden skriker med sin frÄnvaro.
PĂ„ Uppsala universitet grundades vĂ„ren 2014 en feministisk juristförening som heter Femjur. De verkar för att âfrĂ€mja normkritik och ett genusperspektiv pĂ„ juristprogrammet vid Uppsala Universitetâ, nĂ„got som inte tycks ha existerat tidigare (konstigt nog). Som ett ensamt löv pĂ„ en annars frostig gren vĂ€xer de nu i stadig takt och Ă€r hĂ€r för att göra sina röster hörda i en konservativ och stĂ€ngd vĂ€rld. PĂ„ andra universitet poppar liknande föreningar upp.
En ensidig, homogen grupp jurister har förmodligen nÀstintill klonade referensramar, vilket givetvis pÄverkar lagtolkningen och samhÀllsbilden. JÀmstÀlldhet har sedan ganska lÀnge Äberopats som en rÀttvisefrÄga och Àven som ett vattentÀtt argument för lönsamhet, vad kan inte det göra för renommerade universitet och advokatbyrÄer?
En mer jÀmstÀlld könsrepresentation i den högre sfÀren inom juristkÄren skulle förmodligen inte bara bilda en mer oliktÀnkande grupp med en mÄngfald av perspektiv utan otvivelaktigt ocksÄ höja kompetensen samt sÀtta en mer blandad agenda i undervisningen pÄ juristutbildningen. Det Àr i alla fall vad just stiftelsen Allbright pekar pÄ.  Framtiden Àr jÀmstÀlld och jag stödjer dem och de som kÀmpar för att nÄ dit.
Là S UPP begrÀnsande normer!
För ungefĂ€r ett och ett halvt Ă„r sedan hade vi pĂ„ Add Gender det roliga uppdraget att jobbba med Botkyrka Kvinno- och Tjejjour och projekt 101tillsammans. Det var Lotta Armijo Holmberg och Anja Norell som tyckte att Add Genders kompetens skulle vara vĂ€rdefull i processen med att ta fram materialet LĂ„s Upp.Â
LÄs Upp (begrÀnsande normer) Àr ett nylanserat unikt och normutmanande metodmaterial som innehÄller information och diskussionsövningar för bÄde pedagoger och ungdomar. Materialet fokuserar pÄ begrÀnsande normer kring genus, sexualitet och heder utifrÄn de mÀnskliga rÀttigheterna och skolans styrdokument. Syftet Àr att bearbeta attityder och vidga perspektiv hos bÄde ungdomar och pedagoger samt visa strategier som kan ge ett ökat handlingsutrymme. Metodmaterialet LÄs Upp Àr en del av Projekt 101tillsammans som erbjuder workshops för ungdomar och kompetensutveckling för pedagoger.
I skrivande stund Àr materialet lanserat och vi passar pÄ att stÀlla nÄgra frÄgor till Lotta och Anja, och Àven till Marit NygÄrd som varit aktiv i arbetet.
Vad var tanken frÄn början med metodmaterialet? Vad ville ni Ästadkomma?
NÀr vi hade jobbat ett Är med workshops för ungdomar (inom projekt 101tillsammans) hade vi hittat en fungerande metod utifrÄn vÄra erfarenheter och en bred inventering av befintliga metodmaterial. Vi inspirerades av andra, Àndrade, kompletterade och utvecklade nya övningar. Plötsligt insÄg vi att det fanns ett behov och en möjlighet att göra ett metodmaterial utifrÄn de perspektiv vi hade nÀr vi arbetade med ungdomar. Ett material som inkluderar hedersnormer i diskussioner kring mÄnga begrÀnsande normer och utgÄr frÄn de mÀnskliga rÀttigheterna. Vi ville kunna sprida vÄra metoder till lÀrare och andra vuxna som arbetar med ungdomar. Vi tre hinner bara trÀffa ett visst antal ungdomar per vecka, det Àr helt enkelt inte effektivt för att sprida normutmanandet. Vi vill att sÄ mÄnga som möjligt ska kunna anvÀnda sig av vÄra metoder och erbjuder LÄs Upp som ett konkret verktyg för att arbeta lÄngsiktigt med frÄgor som lÀroplanerna faktiskt ÄlÀgger lÀrare att arbeta med, allas lika vÀrde, de mÀnskliga rÀttigheterna och jÀmstÀlldhet. Och nu, Àntligen, finns LÄs Upp tillgÀngligt bÄde som tryckt pappersmaterial och webbportalen lasupp.nu.
Hur har metoden tagits emot hittills? (av pedagoger och lÀrare).
Vi har fÄtt mycket positiv respons frÄn bÄde pedagoger och ungdomar. LÀrare efterfrÄgar stöd för att jobba kring normer och rÀttigheter och betonar att det finns en stor efterfrÄgan bland elever att fÄ diskutera dessa frÄgor. Ungdomar har varit positiva till att fÄ information och att fÄ samtala om normer, sexualitet och rÀttigheter. De uppskattar möjligheten att fÄ stÀlla frÄgor och att ta del av varandras tankar i ett öppet och tillÄtande samtalsklimat. MÄngkulturellt Centrum har precis gjort en utvÀrdering av bÄde metodmaterialet LÄs Upp och projekt 101tillsammans som speglar det positiva mottagande vi fÄtt och vad som uppskattat mest
Vad tycker ni har varit den största utmaningen i hela processen med arbetet att ta fram ett metodmaterial?
Att göra vÄr metod lÀttligÀnglig för pedagoger och anpassad till deras stressiga vardag. Det har handlat om att kunna förmedla den information och de perspektiv vi tycker Àr grundlÀggande för ett normutmanade arbete med ungdomar utan att tappa pedagogens intresse eller fokus pÄ vÀgen. Vi har speciellt satsat pÄ att sprÄket ska vara lÀtt att ta till sig för bÄde pedagoger och ungdomar. Vi har tagit vara pÄ mÄnga andras kompetens och erfarenheter sedan LÄs Upp började tas fram Är 2010. Add Gender har varit en stor hjÀlp och en spÀnnande samarbetspartner under resans gÄng och referenslÀst materialet, gett klok och inspirerande feedback men ocksÄ levererat handfasta rÄd gÀllande upplÀgget för kompetensutveckling för pedagoger som vi alltsÄ ocksÄ numera erbjuder skolor och andra verksamheter.
NÀmn ett fantastiskt/roligt/lÀskigt minne frÄn nÀr ni varit ute och testat materialet!
Anja: Jag kommer ihĂ„g ett tillfĂ€lle dĂ„ vi  processledde en fritidsledarkonferans med temat jĂ€mstĂ€lldhet och skulle pröva att göra ett forumspel för första gĂ„ngen. Det Ă€r en dramaövning som finns i LĂ„s Upp och som syftar till att hitta olika öppningar i problematiska situationer. Det var mycket lĂ€skigt i början eftersom att vi inte hade nĂ„gon erfarenhet i ryggen av att göra dramaövningar med vuxna, dessutom var flera av deltagarna mycket motvilliga och ville inte ”spela nĂ„gon teater”. NĂ€r de olika grupperna slutligen skulle spela upp sina situationer rycktes Ă€ndĂ„ alla deltagare med och medverkade engagerat.
Marit: NĂ€r vi var ute i en pedagoggrupp gjorde vi övningen privilegiepromenaden. Ăvningen ska synliggöra vilka privilegier olika grupper i samhĂ€llet har. I övningen ska man ta ett steg fram nĂ€r ett pĂ„stĂ„ende stĂ€mmer in pĂ„ den rollbeskrivning man tilldelats. âOm det hĂ€r stĂ€mmer in pĂ„ dig, ta ett steg framâ âta ett steg framâ upprepades gĂ„ng pĂ„ gĂ„ng. Plötsligt inser vi övningsledare samma sak, en av deltagarna anvĂ€nder rullstol och förflyttar sig inte genom att ta nĂ„gra steg. Ăvningen som syftar till att synliggöra olika gruppers privilegier synliggjorde för oss den gĂ„ngen tydligt vĂ„rt privilegium att kunna anvĂ€nda vĂ„ra ben nĂ€r vi förflyttar oss.
Vi kunde tillsammans med övningsdeltagarna efterÄt konstatera att det normkritiska perspektivet stÀndigt kan utvecklas.
Vi vill tacka tjejerna pÄ 101tillsammans och önska er stor lycka i framtiden. Vi hoppas sÄ klart att materialet nÄr ut till sÄ mÄnga det bara gÄ!