En mer jämställd juristkår = ett mer rättvist samhälle
Nyligen släpptes Allbright-rapporten med det tragiska namnet ”Kvinnor arbetar, män gör karriär” publicerats. Den handlar om en av Sveriges mest konservativa yrkeskår, juristerna. En kår som till skillnad från alla andra, inte har en plan med tidsbestämda mål för en mer jämställd könsrepresentation på alla nivåer.
Allbright är en stiftelse som eftersträvar ett mer jämställt och meritokratiskt näringsliv. I deras kartlägganden av juristkåren visar det sig att män inte bara är i stor majoritet när det kommer till delägande i advokatbyråer utan också leder löneligan med häpnadsväckande stora steg. Detta trots att kvinnor i över tjugo år har varit överrepresenterade på juristutbildningen och dessutom haft jämförelsevis högre betyg än sina manliga motsvarigheter. Indicierna till trots når de inte de poster som de med fakta i hand borde kunna nå till och juristernas värld ter sig kvävande snäv ur jämställdhetssynpunk.
Vad beror detta på? Kanske ligger en stor del av svaret i just underrepresentationen av kvinnliga delägare och i styrelser på advokatbyråer. Lika väljer lika och en mer homogen maktelit än toppadvokater är svår att urskilja i svenskt näringsliv.
I rapporten granskas även landets juridiska fakulteter och inom akademin är det ovanligt knivigt att rucka på traditioner. Dessa är ju begravda i tjockt damm. Endast tre av tio professorer är kvinnor fastän 57 procent av doktoranderna är av kvinnligt kön. Att bryta upp en aldrig tidigare bruten mansdominans tycks vara besvärligt, oviljan till förändring hägrar som en tung och förblindande dimma på universitetens institutioner.
Det är inte jämställt eller rättvist. Varken i näringslivet eller i akademin. Och mångfalden skriker med sin frånvaro.
På Uppsala universitet grundades våren 2014 en feministisk juristförening som heter Femjur. De verkar för att ”främja normkritik och ett genusperspektiv på juristprogrammet vid Uppsala Universitet”, något som inte tycks ha existerat tidigare (konstigt nog). Som ett ensamt löv på en annars frostig gren växer de nu i stadig takt och är här för att göra sina röster hörda i en konservativ och stängd värld. På andra universitet poppar liknande föreningar upp.
En ensidig, homogen grupp jurister har förmodligen nästintill klonade referensramar, vilket givetvis påverkar lagtolkningen och samhällsbilden. Jämställdhet har sedan ganska länge åberopats som en rättvisefråga och även som ett vattentätt argument för lönsamhet, vad kan inte det göra för renommerade universitet och advokatbyråer?
En mer jämställd könsrepresentation i den högre sfären inom juristkåren skulle förmodligen inte bara bilda en mer oliktänkande grupp med en mångfald av perspektiv utan otvivelaktigt också höja kompetensen samt sätta en mer blandad agenda i undervisningen på juristutbildningen. Det är i alla fall vad just stiftelsen Allbright pekar på. Framtiden är jämställd och jag stödjer dem och de som kämpar för att nå dit.
LÅS UPP begränsande normer!
För ungefär ett och ett halvt år sedan hade vi på Add Gender det roliga uppdraget att jobbba med Botkyrka Kvinno- och Tjejjour och projekt 101tillsammans. Det var Lotta Armijo Holmberg och Anja Norell som tyckte att Add Genders kompetens skulle vara värdefull i processen med att ta fram materialet Lås Upp.
Lås Upp (begränsande normer) är ett nylanserat unikt och normutmanande metodmaterial som innehåller information och diskussionsövningar för både pedagoger och ungdomar. Materialet fokuserar på begränsande normer kring genus, sexualitet och heder utifrån de mänskliga rättigheterna och skolans styrdokument. Syftet är att bearbeta attityder och vidga perspektiv hos både ungdomar och pedagoger samt visa strategier som kan ge ett ökat handlingsutrymme. Metodmaterialet Lås Upp är en del av Projekt 101tillsammans som erbjuder workshops för ungdomar och kompetensutveckling för pedagoger.
I skrivande stund är materialet lanserat och vi passar på att ställa några frågor till Lotta och Anja, och även till Marit Nygård som varit aktiv i arbetet.
Vad var tanken från början med metodmaterialet? Vad ville ni åstadkomma?
När vi hade jobbat ett år med workshops för ungdomar (inom projekt 101tillsammans) hade vi hittat en fungerande metod utifrån våra erfarenheter och en bred inventering av befintliga metodmaterial. Vi inspirerades av andra, ändrade, kompletterade och utvecklade nya övningar. Plötsligt insåg vi att det fanns ett behov och en möjlighet att göra ett metodmaterial utifrån de perspektiv vi hade när vi arbetade med ungdomar. Ett material som inkluderar hedersnormer i diskussioner kring många begränsande normer och utgår från de mänskliga rättigheterna. Vi ville kunna sprida våra metoder till lärare och andra vuxna som arbetar med ungdomar. Vi tre hinner bara träffa ett visst antal ungdomar per vecka, det är helt enkelt inte effektivt för att sprida normutmanandet. Vi vill att så många som möjligt ska kunna använda sig av våra metoder och erbjuder Lås Upp som ett konkret verktyg för att arbeta långsiktigt med frågor som läroplanerna faktiskt ålägger lärare att arbeta med, allas lika värde, de mänskliga rättigheterna och jämställdhet. Och nu, äntligen, finns Lås Upp tillgängligt både som tryckt pappersmaterial och webbportalen lasupp.nu.
Hur har metoden tagits emot hittills? (av pedagoger och lärare).
Vi har fått mycket positiv respons från både pedagoger och ungdomar. Lärare efterfrågar stöd för att jobba kring normer och rättigheter och betonar att det finns en stor efterfrågan bland elever att få diskutera dessa frågor. Ungdomar har varit positiva till att få information och att få samtala om normer, sexualitet och rättigheter. De uppskattar möjligheten att få ställa frågor och att ta del av varandras tankar i ett öppet och tillåtande samtalsklimat. Mångkulturellt Centrum har precis gjort en utvärdering av både metodmaterialet Lås Upp och projekt 101tillsammans som speglar det positiva mottagande vi fått och vad som uppskattat mest
Vad tycker ni har varit den största utmaningen i hela processen med arbetet att ta fram ett metodmaterial?
Att göra vår metod lättligänglig för pedagoger och anpassad till deras stressiga vardag. Det har handlat om att kunna förmedla den information och de perspektiv vi tycker är grundläggande för ett normutmanade arbete med ungdomar utan att tappa pedagogens intresse eller fokus på vägen. Vi har speciellt satsat på att språket ska vara lätt att ta till sig för både pedagoger och ungdomar. Vi har tagit vara på många andras kompetens och erfarenheter sedan Lås Upp började tas fram år 2010. Add Gender har varit en stor hjälp och en spännande samarbetspartner under resans gång och referensläst materialet, gett klok och inspirerande feedback men också levererat handfasta råd gällande upplägget för kompetensutveckling för pedagoger som vi alltså också numera erbjuder skolor och andra verksamheter.
Nämn ett fantastiskt/roligt/läskigt minne från när ni varit ute och testat materialet!
Anja: Jag kommer ihåg ett tillfälle då vi processledde en fritidsledarkonferans med temat jämställdhet och skulle pröva att göra ett forumspel för första gången. Det är en dramaövning som finns i Lås Upp och som syftar till att hitta olika öppningar i problematiska situationer. Det var mycket läskigt i början eftersom att vi inte hade någon erfarenhet i ryggen av att göra dramaövningar med vuxna, dessutom var flera av deltagarna mycket motvilliga och ville inte ”spela någon teater”. När de olika grupperna slutligen skulle spela upp sina situationer rycktes ändå alla deltagare med och medverkade engagerat.
Marit: När vi var ute i en pedagoggrupp gjorde vi övningen privilegiepromenaden. Övningen ska synliggöra vilka privilegier olika grupper i samhället har. I övningen ska man ta ett steg fram när ett påstående stämmer in på den rollbeskrivning man tilldelats. ”Om det här stämmer in på dig, ta ett steg fram” ”ta ett steg fram” upprepades gång på gång. Plötsligt inser vi övningsledare samma sak, en av deltagarna använder rullstol och förflyttar sig inte genom att ta några steg. Övningen som syftar till att synliggöra olika gruppers privilegier synliggjorde för oss den gången tydligt vårt privilegium att kunna använda våra ben när vi förflyttar oss.
Vi kunde tillsammans med övningsdeltagarna efteråt konstatera att det normkritiska perspektivet ständigt kan utvecklas.
Vi vill tacka tjejerna på 101tillsammans och önska er stor lycka i framtiden. Vi hoppas så klart att materialet når ut till så många det bara gå!
