Inlägg taggade med ’privilegier’

i ett nÀt av normer lever vi

Det talas om privilegier och vem som innehar dem och inte. Vissa kÀnner inte igen sig sjÀlva som privilegierade men de flesta skriver under pÄ att vi mÀnniskor har olika förutsÀttningar hÀr i vÀrlden. Denna korta film visar pÄ hur privilegier pÄverkar oss i det dagliga livet. Det Àr viktigt att komma ihÄg att beroende pÄ vilka frÄgor som stÀlls sÄ kommer fördelningen se olika ut. Det handlar inte om att hitta eller peka ut de som Àr mest utsatta eller de som har mest fördelar, det handlar om att skapa en förstÄelse för att vi alla lever i ett invecklat system av dem. Ett system av normer som ger oss fördelar och nackdelar i olika situationer.

 

 

Genom att bli mer uppmÀrksam pÄ nÀr du och andra har olika förutsÀttningar kan du bli duktig pÄ att se strukturer. Om vi verkligen vill ha ett samhÀlle dÀr mÀnniskor har lika rÀttigheter, möjligheter och skyldigheter Àr kunskap om normer och normsamverkan en av nycklarna.

 

(Jag Àr nyfiken av mig sÄ berÀtta gÀrna om dina spaningar och upplevelser i kommentarsfÀltet!)

Publicerad den 26 augusti, 2015 av Jenny Claesson
Inga kommentarer

NÀr andra fÄr sÀtta upp reglerna för mina kÀnslor

Ett tag var jag engagerad i ett projekt som arbetade med rasism och idrott, men redan efter en utbildning var det nÄgot som kÀndes fel. Eller, efter redan första mötet. HÀr satt vi fyra vita till synes etniska svenskar frÄn den svenska medelklassen och skulle tala om för andra vita till synes etniska svenskar frÄn medelklassen vad som Àr rasism. Det Àr hÀr det skaver för mig, för det gÄr inte att ifrÄn en uppifrÄn position tala om hur det Àr pÄ botten. Av samma anledning Àr det inte bra med en heterosexuell cis-person som pratar om hbt, en man som pratar om kvinnors utsatthet, en vit som pratar om situationen för icke-vita. Trots det sÄ krÀver vita sin rÀtt att sÀga negerboll och stereotypa avbildningar av asiater pÄ godis samtidigt som heterosexuella cis-personer krÀver rÀtten att sÀga att idag Àr det ju inte svÄrt att vara hbt-person, sÄ lÀnge man inte skanderar med det sÄ mycket och mÄste det finnas en sÀrskild parad för dem?

Jag kommer tÀnka pÄ det nÀr jag lÀser Lidija Praizovic artikel pÄ Aftonbladets kultursida, dÀr hon tar heder och Àra av författaren Johanna Langhorst. Praizovic har rÀtt i sak det Àr problematiskt nÀr den privilegierade ska bestÀmma nÀr vad som Àr diskriminering eller inte, vad som Àr utsatthet eller inte, vad som Àr rasism eller inte och det Àr problematiskt nÀr Langhorst gÄr pÄ zafari i förorten och utifrÄn sin förfördelade position skildrar ett utanförskap hon sjÀlv inte Àr en del av.

Praizovic argumentation verkar dock utgÄ frÄn en otyglad frustration som fÄr henne att slÄs ohejdad omkring sig. Frustration Àr bra, men inte om den blir den primÀra kÀllan till vad du gör. Var frustrerad, var arg, förbannad och vansinnig, men gör nÄgot konstruktivt av det. IstÀllet för att sakligt slÄ hÄl pÄ Langhorst argument och lyfta upp texten vÀljer Praizovic att göra sig sjÀlv till ett offer dÀr hennes erfarenheter stÄr över Langhorsts.

Det Àr synd tycker jag eftersom det fÄr oss att tappa grundfrÄgan kring vem som fÄr berÀtta vad. Man kan skÀmta om allt, frÄgan Àr bara utifrÄn vilket perspektiv, pÄ samma sÀtt Àr det med berÀttande och med att berÀtta hur grupper upplever sin situation. Som vit etnisk svensk kan du antagligen inte förestÀlla dig hur det Àr det Àr att strukturellt framstÀllas och tolkas av andra, att rent krast bli en rolig figur pÄ godisförpackningen. Som heterosexuell cis-person kan du antagligen inte förestÀlla dig kÀnslan av alltid behöva försvara eller förklara ditt förhÄllande för andra, eftersom det bryter mot hur det förvÀntas vara. Som man kan du antagligen inte förestÀlla dig hur kvinnor upplever att framstÀllas pÄ olika sÀtt eller vara otrygga nÀr de gÄr hem pÄ natten. DÄ gör du bÀst i att hÄlla tyst.

Vad kan du göra dÄ? Det gÄr att vara antirasist trots att du Àr vit, du kan arbeta för hbt-personers rÀttigheter som heterosexuell cis-person och du kan vara man och prata om att det finns en könsmaktsordning dÀr kvinnor blir diskriminerande. DÀremot behöver du inse att dina fördelar gör att du kanske inte Àr den som ska uttala sig om vad som Àr utsatthet och inte, utan fokusera pÄ frÄgan utifrÄn ditt eget perspektiv. LÄt andra vara uttolkaren av sin egen.

 

Publicerad den 22 juli, 2013 av Emil Akero
2 kommentarer
© 2019 JĂ€mstĂ€lldhetsexperten