Tid för gränsöverskridande samarbete
Förra veckan var jag på en tillställning arrangerad av Sveriges Kvinnolobby där det firades det att det är ett år kvar till Nordiskt forum i Malmö 2014. På forumets hemsida kan man läsa att det arrangeras av organisationer ur den nordiska kvinnorörelsen i Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige och att ett annat namn på forumet är ”New Action on Women’s Rights”.
Syftet med forumet är att under 12-15 juni 2014 skapa en arena där uppskattningsvis 15 000 feminister kan träffas för att tillsammans diskutera hur vi på bästa sätt skapar ett jämställt samhälle. Forumet, som tidigare har anordnats i Oslo (1988) och i Åbo (1994), riktas mot allt ifrån politiker, tjänstemän och forskare till aktivister, representanter från kvinnorörelsen och civila samhället, näringslivet, myndigheter och andra intresserade.
Så nog finns det anledning att fira. Jag tänker att det är få gånger man får tillgång till en sådan bred jämställdhetsplattform där så många perspektiv ryms, där man får chans att mötas över gränserna. Inte bara över nations- och stadsgränserna, utan också över yrkes- bransch och sysselsättningsgränserna. Vad kan en forskare lära av en aktivist? Vad kan en politiker lära av en genusföretagare? Och vilka visioner och konkreta lösningar kan vi utveckla tillsammans? Möjligheterna är oändliga!
En förutsättning är naturligtvis att forumet blir välbesökt och att möjligheterna till dialog finns. För att detta ska ske tror jag att det är viktigt att arrangörerna bakom forumet, både under förberedelserna och själva genomförandet, agerar lyhört och värnar om den förväntade heterogeniteten. Den feministiska rörelsen och jämställdethetssfären genomsyras precis som resten av samhället av maktstrukturer (bland annat klass, etnisk tillhörighet, sexuell läggning) och det finns alltid en överhängande risk att de resursstarka och normerande rösterna hörs bäst. Min förhoppning är att en plattform som denna inte lämnar någon jämställdhetsivrare i skymundan.
Personligen hoppas jag även på att ett resultat av dagarna ska vara att det skapas en större förståelse för varandra mellan oss som på olika sätt är verksamma inom den feministiska (eller jämställdhets-) sfären. Ibland känns det som att vi är från olika världar, fast vi faktiskt tillhör en och samma och jobbar för samma mål: ett jämställt samhälle. Såklart kommer vi inte hålla med varandra om allt, men det är ju inte meningen heller!
Jag får se i vilken roll (tjänsteman, politiskt aktiv, genusföretagare…) jag själv kommer att besöka forumet (kanske alla), men ett besök blir det. Hoppas vi ses i Malmö 2014!
Hållbar utveckling inkluderar dig – idag firas Världsmiljödagen (World Environment Day)!
Detta i syfte att uppmärksamma världens miljöproblem. Världsmiljödagen är en av FN:s temadagar och föddes efter FN:s miljövårdskonferens i Stockholm 1972. Varje år har dagen ett särskilt tema och ett land brukar stå värd för firandet. I år är Brasilien värd på temat Green Economy: Does it include you? I Sverige brukar dagen uppmärksammas av ett flertal organisationer, företag, arbetsplatser och privatpersoner.
Förhoppningsvis kan firandet av Världsmiljödagen fungera som en ögonöppnare för det miljöarbete som måste bedrivas aktivt och kontinuerligt, ofta under termen hållbar utveckling. FN definierar det som ”en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov” och konstaterar att utvecklingen har tre samverkande dimensioner; en miljömässig, en ekonomisk och en social dimension. Låter onekligen ganska komplext, eller hur?
Frågans komplexitet återspeglas även i den svenska förvaltningspolitiken, där miljöpolitiken räknas som ett av tolv så kallade horisontella eller tvärsektoriella politikområden. I klarspråk betyder det bland annat att genomförandet av målet genomförs inom ett flertal andra politikområden. Likt utmaningarna inom jämställdhetsarbetet beror miljöarbetets utmaningar på ett flertal olika aspekter och yttrar sig på olika samhälleliga nivåer. Precis som jämställdhetspolitiken bygger också miljöpolitiken på samverkan med andra sektorer och frågor. Jämställdhet och miljö är för övrigt två aspekter beroende av varandra, vilket inte minst syns i själva definitionen av hållbar utveckling.
Komplexa problem fordrar alltså komplexa åtgärdssystem, vilket onekligen är en utmaning styrnings- och resursmässigt. Samtidigt kan vi inte bortse från detta faktum. Precis som med jämställdhet är miljöarbetet något som kan och bör bedrivas på global, makronivå, men också på lokal, mikronivå. Att svenska kommuner, företag och organisationer uppmärksammar Världsmiljödagen kan därför betraktas som ett litet men glädjande steg mot en mer hållbar utveckling. Av detta kan vi också dra slutsatsen att ingen lämnas oberörd. Kampen för en bättre miljö och ökad jämställdhet inkluderar oss alla.
