Idag är det kaffets dag
Den 29:e september är det kaffets dag. Den 4:e oktober är det kanelbullens dag, och faktiskt också ”Internationella Add Gender-dagen”. Alla dessa dagar kan man tänka, fyller de någon funktion? Jag är själv förtjust i dagar, för precis som andra etiketter så fyller vi dom själva med innehåll. I dag skulle jag vilja dra mitt strå till stacken och fylla ”Kaffets dag” med innehåll.
Därför vill jag tipsa om projektet ”Bönor för bönor”. Projektet drog in 5492kr till Alla Kvinnors Hus på Internationella Kvinnodagen 2012 och nu förbereder de sig för ännu en omgång 2013.
Så här beskrivs projektet på deras egen hemsida:
”Under Internationella kvinnodagen den 8e Mars, serverar alla deltagare i Bönor för Bönor ett kaffe som kommer från projektet Café Femenino i Peru. Café Femenino går ut på att kvinnor inte bara skördar kaffet utan att de har full kontroll över kaffet de producerar. De är ansvariga för allt från skörd till försäljning och även för alla inkomster. Priset för kaffet ligger över fairtades priser och går bl.a. utbildning, utrustning och till att bygga sociala nätverk mellan kvinnnorna.
När kaffet når oss på Select Origin kafferosteri i Stockholm rostas det av vår kvinnliga kafferostare. Det gör att vi skapar en kedja av kvinnor, för kvinnor hela vägen från planta till din kopp.
För allt kaffe som säljs den 8e Mars donerar Select Origin 20kr per kg och deltagande kaféer och butiker donerar 3 kr per kopp och 15 kr för varje 250g påse kaffe du köper med dig hem. Pengarna går oavkortat till Alla Kvinnors Hus i Stockholm. Alla Kvinnors Hus verkar för ett samhälle där ingen kvinna ska behöva utsättas för våld, hot eller sexuella övergrepp. De verkar genom att erbjuda skyddat boende, stöd och råd för utsatta kvinnor och barn.
Så ta med dig dina vänner, kollegor och bekanta den 8e mars och besök en av de deltagande butikerna och kaféerna. Ju mer kaffe vi dricker desto mer kan vi bidra med!”
Fantastisk tycker jag. Och sen bidrar det till hela fantastiskheten att de som ligger bakom det hela: Select Origin, vann Add Genders tävling ”Hur smakar jämställdhet” 2012 med sitt bidrag ”Kvinnokaffe med mansglass”.
Ha en härlig kaffets dag och fundera på hur du själv kan fylla dagen med mening? Kanske börja med att gå med i Bönor för bönors Facebook-grupp?
Förstärk drivstressen nu!
Previa har gjort en ny undersökning som visar att den långvariga stressen är ett mycket stort arbetsmiljöproblem. 4 av 10 svarar att tiden inte räcker till för deras arbetsuppgifter och endast 6 % upplever att de aldrig måste jaga tiden på jobbet. 38 % känner av stressymptom i relation till arbetet och som tidigare utbränd så vet jag själv att när man väl känner av stressymptom – då har man redan gått för långt. Då är du inne i riskzonen, den som vi tydligt beskriver i min och Sanna Lilies bok Brinntid - om utbrändhet och ojämställdhet.
Stress är idag den vanligaste orsaken till långtidssjukskrivningar, och av de som är i åldern 36-50 upplever kvinnor ett större stresspåslag än män. Så det är i högsta grad en jämställdhetsfråga. Dels för att kvinnors upplevelse av stress är högre, prestationsprinsessor och duktiga flickor diskuteras det livligt om, men också för att vi i vår bok lägger fram att män också blir stressade men att de ofta saknar utrymme och språk för otillräcklighet. Har du någonsin hört ordet ”prestationsprins” till exempel?
I vår bok ger vi många tips till individen för att undvika den berömda väggen, men också för att sluta vara rädd för den. Rädsla skapar stress så där hamnar man lätt i en ond cirkel när man upptäcker stressymptom och då börjar bli orolig för sin egen hälsa. Och framförallt så börjar ju andra bli oroliga då också… ”Du kanske inte borde ta på dig så mycket.” Vem får inte stresspåslag av den meningen?
Nu efter boken så är min mission att inspirera ledare och chefer i arbetet med sig själva och med organisationen i att minska den skadliga stressen. Ja precis, all stress är inte skadlig, utan stress är en av våra viktigaste drivkrafter. Men det går att välja vilken sorters stress som är välkommen i teamet och vilken stress som är portad, men då behöver man som ledare mer kompetens om vad stress och utbrändhet faktiskt är (ironiskt nog när jag skriver detta så säger mitt rättningsprogram att ordet utbrändhet inte finns i ordlistan). Så kontakta gärna mig om du upplever att detta är något som berör dig. Så gör vi gemensam sak i att ta bort den bromsande stressen och förstärka drivkraften! Tillsammans blir vi helt enkelt mer kompetenta i att hantera vår egen och andras brinntid.
Den 25:e oktober kommer jag också att tala på Chefstidningens frukostseminarium i Stockholm. Välkommen!
Vad är kvinnligt? Funderingar i Stockholm 1913
KvinnSam på Göteborgs Universitet har en fantastisk skattkista för historieintresserade jämställdhetsexperter – och självklart för andra intresserade. De har nämligen scannat in så kallade fruntimmerstidningar eller kvinnotidsskrifter från 1700- till tidigt 1900-tal. Här till vänster ser du ett urdrag ut tidningen ”Rösträtt för kvinnor” nummer 3, februari 1913, utgiven i Stockholm. Ett urdrag ur en artikel som resonerar om vad som egentligen är kvinnligt. Hela tidningen finns att läsa här.
Vilken fantastisk samling, som ögonblicksbilder för oss alla att förundras över. Både i dess olikhet till dagens samtal, men också i dess likhet. Vi är samma människor då som nu. Ett mänskligt samtal om gränsen mellan poltik och det privata och den eviga längtan efter att få vara en hel människa. Rekommenderas varmt för dig som älskar att känna hur historiens vingslag sveper över din blotta existens. Och det viktigaste: En känsla av att det är vi, var och en och gemensamt, som skapar framtiden.
Pernillas entreprenörsskola – idag på Djurgymnasiet
I dag ska jag inspirera massa härliga gymnasielever på Djurgymnasiet i Liljeholmen i Stockholm. Det är via HjärnaHjärtaCash och Changemakers som jag har fått denna ära. Det är inte första gången jag inspirerar på deras ungdomsarrangemang, det är lika roligt varje gång. Här nedan kan ni se min presentation, klicka på länken under om det blir för puttigt att se direkt i fönstret.
Hör av dig om du vill att jag tittar in på din skola eller din arbetsplats!
Det går inte att behålla kakan
Ett uttalande som jag ofta får höra i mitt yrke är: ”Ja men män har alltid tagit fler risker, de har deltagit i krig och genomfört de mest riskfyllda jobben – är ni kvinnor verkligen beredda att bli mer jämställda, eller vill ni bara äta kakan och ha den kvar?” Faktum är att jämställdhet är inte risklöst. Sedan kvinnor fått tillgång till ägande, röstande, arbetsmarknad och frihet överlag, så är det självklart så att de också exponeras för fler risker. Inte för att det någonsinn har varit risklöst att arbeta på en gård eller att föda barn… Just föda barn är ju direkt farligt, även om det blir bättre ju mer avancerad sjukvården och mödravården blir. Hursomhelst så är det så att när kvinnor blir poliser, brandmän, militärer och byggarbetare så kommer antagligen arbetsplatsolyckorna, där kvinnor är inblandade, att öka. För män är de redan idag höga, man kan i stort sätt säga att de som dör i sitt arbete är män. (Med full respekt för de kvinnor som har dött självklart.)
Samtidigt så visar det sig att där kvinnor stiger in så börjar man också ifrågasätta arbetsmiljön. Hur kommer detta sig? Det finns kanske fortfarande en tanke om att kvinnor behöver skyddas, så chefen (kvinna som man) kanske blir lite mer nervös över vad som kan hända på arbetsplatsen? Det finns också en norm i hur man arbetar på mansdominerade arbetsplatser. Denna kan synliggöras och brytas av någon som kommer utifrån och kanske från en helt annan bransch. I gruvbolag i Sverige så har arbetsmiljön förbättrats vartefter fler kvinnor trätt in, detta för att männen vågar sluta vara macho, de vågar alltså påpeka tillfällen i arbetet som inte måste vara farliga eller riskfyllda. Detta har tidigare inte varit okej att påpeka i grabbgänget, även om de flesta tänkt samma tanke.
Idag i Aftonbladet kan man läsa om att Ulf Brunnberg har uttalat sig i Slitz om att det är feminismens fel att arbetsplatsolyckor sker där kvinnor är inblandade. Han menar att kvinnor på grund av sin biologiska natur inte ska arbeta på vissa arbetsplatser. Självklart är fallet så att vissa arbetsuppgifter kräver viss kroppsbyggnad eller kroppsstyrka, och detta är det upp till arbetsgivaren att kontrollera och sätta rimlig standard för. Går det att anpassa arbetsplatsen ska det självklart göras. Man får inte utestänga folk från ett arbetstillfälle eller diskriminera dem på grunder som enbart bygger på fördomar, exempelvis ”en kille klarar inte av det här jobbet”. Men den längsta tjejen kommer alltid vara längre än den kortaste killen, den starkaste tjejen kommer alltid vara starkare än den svagaste killen. Mäns medellängd och styrka är större än kvinnors men det är ingenting som är konstant på individnivå. Det hade lika gärna kunnat vara en man som mördades i det fall som Brunnberg hänvisar till, det har hänt många män genom historien. Tragiska fall – även de i relation till säkerhetsbrister. Det som är bra är att i ett jämställt samhälle kommer de som dör att vara individer, som vi får känslan av när den mördade väktarens bror berättar om henne som den engagerade häktesvakten hon var.
Ja, att bli jämställda innebär att man också får ta del av kakan, och det går inte att behålla den samtidigt. Kvinnor kommer behöva dela med sig av vårdnaden, kvinnor kommer att förolyckas i strid, kvinnor kommer att falla från byggställningar, kvinnor kommer att mördas och kvinnor kommer att bli hemlösa. Men målet med den jämställda resan är självklart att vi ska mötas halvvägs och inte att det blir lika eländigt för alla. Mäns arbetsplatsolyckor minskar helt klart ju fler rutiner vi förbättrar inom riskfyllda arbeten. De män som vill arbeta med äldre och med barn får den chansen i sitt yrkesval – tack vare jämställdhetsresan.
En man kom fram till oss på Add Gender, när vi deltog med vår jämställdhetsmonter på SkogsElmia, och berättade att han var mörkrädd. Så när han skulle köra sin skogsmaskin på natten klippte han hellre av en slang än att köra. När vi då frågade varför han inte bara bad om att få byta pass så sa han: ”Det är därför jag vill ha fler tjejer i skogen, för då kanske man vågar berätta för grabbarna att man är mörkrädd.”
Männen på bilden är inte mörkrädda (vad jag vet) utan två andra män som besökte Add Genders jämställdhetsmonter på SkogsElmia 2011. Där visade vi filmer om skoglig jämställdhet och hade diskussioner om arbetsmiljö och innovationer inom skogsbruket. Kvinnan i hjälmen är jag i egen hög person.
