Min vecka som @Akademikerliv
Vecka 42 var MIN vecka på SACO:s Twitterkonto @Akademikerliv som ”Veckans Akademiker”. Det har varit en helt vild vecka med över 60 nya följare (1000-följaregränsen passerades tidigt i veckan), flera RT:s varje dag och livliga diskussioner om både kvotering, genus och entreprenörskap. Jag är mycket nöjd och det har varit fantastiskt roligt att få vara ett ”stafettkonto”. Man får en helt ny grupp av följare och ett helt nytt flöde att kika i. Som lite ”Twittersemester”. Mer Twitterrotation till folket helt enkelt.
Av en slump råkade det bli en åtta dagars arbetsvecka, där den åttonde är i morgon måndag då kontot har gått vidare. Så det har verkligen varit intensivt! Här tänkte jag sammanfatta vad jag har Twittrat om.
Måndag: Mitt första tweet tidigt på måndag morgon handlade om hur man som jämställdhetsexpert svär högt över onödigt krångliga tränings-BH:ar. Dagen slirade vidare på möte om samarbete och personlighetstestet Diversity Ice Breaker på Kandidata, med Cecilia Jonsson. Diskussionen på Twitter: personlighetstest i konsultarbete, hissa eller dissa? Add Gender kommer att börja erbjuda test och på Twitter verkade det som om att de flesta ansåg att det var givande med testen så länge de inte tar över. Och det är väl just det som Diversity Ice Breaker ska vara: en isbrytare för att börja tala om mångfald och människors unikhet. Efter det trillade jag vidare till min kiropraktor på Hötorgets kiropraktik. Jag berättade att jag varit utbränd och att kiropraktiken hjälpt mig att bli av med kroppssmärtan efter det. Nu besöker jag praktiken flera gånger i månaden. Efter att även ha Twittrat tidigare på dagen om saltsprutor med mera så blev en del oroliga. Men saltsprutan hittades det vetenskapligt bevis för och kiropraktik verkade många ha egna positiva personliga erfarenheter av. Dagen fortsatte med lunch med Fredrika Sandell från Add Genders Add Visory Board och Margareta Neld från Women in Progress. Eftermiddagen blev sedan administration och annat som måste hinnas med i en entreprenörs liv. Dagen avslutades med att kollegan Jenny Claesson och jag besökte Skafferiets debattscen på Berns Stockholm för att leta inspiration till Hur smakar jämställdhet?
På Skafferiets debatt demaskerades PR:branschens påverkan på maten vi äter
Tisdag: Efter en intensiv måndag blev det lite sovmorgon för att sedan gå på lunch hos Grant Thorntons nätverk för kvinnor, där vårens nätverksinnehåll just nu planeras. Jag berättade om min bok Brinntid och tipsade om att Add Gender gärna berättar om hur fantastiskt det är att skapa affärer med jämställdhet som motor. Dagen fortsatte med att jobba med ett uppdrag för miljö- och stadsplanering och jämställdhet. En slags checklista ska tas fram! Det blev också lite styrelsearbete för branschorganisationen Genusföretagarna där jag är ordförande. Sist men inte minst blev det telefonmöte med Länsstyrelsen Västmanland där jag ska moderera en konferens i början av november. På kvällen blev det till att storma Wikipedia, där det visar sig att på fyra män går det en kvinna på svenskspråkiga Wikipedia. Det var Ada Lovelace-day och därför var det en skrivstuga där man kunde skriva in fler kvinnor i historien. Jag engagerade mig i Marissa Mayers svenska sida och på Twitter diskuterades det om ”första kvinnliga ingejör” verkligen är det bästa alternativet. ”Första ingenjör som inte också var man” blev slutprodukten och sedan dess har diskussionen fortgått på Wikipedia.
Fler ex av min och Sanna Lilies bok Brinntid kom med bud till kontoret
Onsdag: Ännu en fullsmäckad dag blev det på onsdag. Hela dagen spenderades på mässan Working Life, för att nätverka och lära mig mer om vad som är branschaktuellt. Kollegan Alice Marshall var också på plats och likaså fick vi träffa Add Genders jämställdhetsintegreringsexpert Josefine Carnolf som också råkade vara i Jämställ.nu:s monter. Jämställ.nu delade ut pris i bästa jämställdhetsarbete och jag bloggade om entreprenörskap och jämställdhet. Diskussionerna på Twitter handlade om jämställdhet och om ”kön är den viktigaste delen av identitet”. Det är svårt att förklara på 140 tecken att man arbetar med ett ”intersektionellt” perspektiv som jämställdhetsexpert, där kön alltid är viktigt men helt beroende av andra grunder för identitet. Men jag gjorde mitt bästa.
I Jämställ.nu-montern träffade jag Josefine Carnolf
Torsdag: Idag var det ännu en gång dags för mat och jämställdhet! Jag deltog i en panel om offentliga kök och jämställdhet på Restaurangvärldens Stora Måltidsdagen på Hilton vid Slussen. Om onsdagen var mer det nätverk jag är bekant med så ledde denna dag till att jag fick många nya vänner utanför ”jämställdhetslådan” – och god mat förstås. Jag fick lära mig mer om maten på äldreboende, upphandling i kommuner och skolmat. Eftermiddagen gick åt till att skicka de ack så viktiga fakturorna och nu började man bli lite sliten så hem å diska, packa och ta det lite lugnt inför helgens upplevelser. På Twitter släppte jag frågan om könskvotering till bolagsstyrelser och diskussionen blev het. Det visade sig att många inte visste skillnaden mellan positiv särbehandling och kvotering. Jag lovar att sammanfatta denna diskussion någon dag. Det är oerhört intressant att diskutera vilka hierarkier och signaler som könskvotering inom bolagsstyrelser visar på. Fördelarna finns för kvotering, men likaså finns nackdelarna så för mig är detta ingen självklar fråga. Jag tycker mig se alldeles för få företag som använder sig av kompetens och aktivitet för att skapa resultat och då undrar jag vad kvotering egentligen skulle ändra. I Norge har det blivit succé, eller? Många bolag bytte bolagsform och hur debattklimatet om jämställdhet har ändrats vet vi ännu inte.
Det var mycket vacker mat på Stora Måltidsdagen
Fredag: Upp och hoppa igen och bege sig till Trafikverket i Vreten där det blev möte om pedagogiska alternativ i skapande av dialog i vägplanering. Kvinnor och många grupper av män är underrepresenterade på många möten med allmänheten och precis som alla andra myndigheter så ska Trafikverket också arbeta med detta. Dagen fortsatte med planering av kurs inom idrottsrörelsen med Sörmlandsidrottens projekt Tänk Jämt. Tåget gick till Gnesta och Södertuna Slott och Twitterföljarna fick se bilder från kursen om makt, härskartekniker och bekräftartekniker inom idrottsrörelsen. Läs mer om kursinnehållet här.
Utbildarna på Tänk Jämt - Caxton, Johanna och Pernilla
Lördag: Började med slottsfrukost med ett härligt gäng av idrottsledare från hela Sörmland. Kursen fortsatte tillsammans med proffsiga kollegorna Kapten Mjausan och Caxton Sports Management. Tänk Jämts projektledare Love Swartz dokumenterade flitigt. Efter en oerhört lyckad kurs som gav energi i massor blev det idrottsgala i Eskilstuna: SörmlandsGalan. Ett nytt hotell och en häftig upplevelse med Parkourunderhållning och massa inspiration kring hur det arbetas med idrott och inkludering runt om i Sörmland. Add Gender var tillsammans med kollegorna nämnda ovan prissponsorer till Sörmlandsidrottens pris: ”Inkludera Mera”. Detta kändes förstås fantastiskt och priset, på 7 000 kronor, gick till KFUM, Katrineholms Bordtennisklubb, med motiveringen: Priset går till en klubb som under flera år provat nya vägar för att få fler att komma igång med idrott. Invandrarföreningar, ensamkommande flyktingbarn, funktionsnedsatta eller pensionärer, alla är lika viktiga för KFUM Bordtennis i Katrineholm.
På Twitter var folk mycket nyfikna på bra exempel på jämställdhet inom idrottsrörelsen och jag kände mig samtidigt lite udda på en gala om idrott som jämställdhetsexpert. Men det gick ju toppen. Från mat till idrott, som jämställdhetsexpert är veckorna verkligen varierande. Samtidigt var min kollega Jenny Claesson och höll föreläsning om jämställdhet på Island – känns alltid lika häftigt när något man grundat själv: Add Gender, är så aktivt på många håll samtidigt!
Inkludera Mera-priset sponsrades av bland andra Add Gender
Söndag: Idag när jag skriver detta är det Söndag och jag sitter nu och förbereder min resa till Malmö i morgon. Då ska checklistan för miljö och samhällsplanering delpresenteras i form av en utvecklingsworkshop på Malmö miljöförvaltning. Det ska bli superspännande, mitt mål är att ta fram en metod tillsammans med kunden som är användbar, begriplig och rolig. Precis som Add Genders slogan!
Det kommer att bli tomt utan @Akademikerliv men mer nöjd med veckan kan man inte bli. Ni som vill fortsätta följa mitt arbete för jämställdhet gör det bäst på @Pernillamia och @AddGender.
Tack till SACO och Akademikerförbundet (mitt medlemsförbund) för denna möjlighet, och självklart för god medlemsservice och för att ni lyfter fram även oss entreprenörer och akademiker!
Tack förstås också till alla som Twittrat med mig, alla fina följare och lycka till John Kåberg som är nästa veckas stjärna!
Nästa vecka kan du som vill träffa mig titta in på Chefstidningens frukost i Stockholm den 25:e oktober. Läs mer här. Vi ses!
Jag är en del av lösningen
Jag följer just nu debatten om jämställdhetspolitiken, som blev aktuell i samband med den Feministiska tribunalen på Rival i Stockholm i slutet av september, arrangörer var webbtidningen Feministiskt Perspektiv i samarbete med bokhandeln Hallongrottan. Den 9/10 publicerades en kritisk artikel om eventet och antologin som släpptes i samband med det i DN Kultur. (Uppdatering den 17/10: Representanter för antologin svarar här.) Personligen blir jag både besviken och upprymd och nu tänker jag berätta varför. Jag blir besviken på de mycket kunniga feministiska hjärnor som hela tiden är så himla probleminriktade. Till och med när målet är att föreslå lösningar så är lösningarna problemfokuserade. Jämställdhetspolitiken är ett problem, jämställdhetsplaner är ett problem, kvinnor i politiken och i militären är ett problem. TA LUFT. Mansrollen är ett problem, kommentarsfälten är ett problem, de som engagerar sig är ett problem, de som inte engagerar sig är ett problem… Till slut så sitter jag i biostolen på Rival och tänker: ”jag är ett problem.” Jag minns när jag gick på feministiska events i sen tonår och jag gick därifrån med känslan: ”jag är lösningen – vi är alla en del av lösningen!”
Feministiskt Perspektiv har publicerat en krönika på temat av Edda Manga som är mycket tänkvärd. Men från mitt perspektiv, som entreprenör och genusföretagare så ser jag så många saker där vi redan har lösningarna men vi har missat att skapa innovationer av dem. Att på organisationsnivå skapa jämställdhetsarbete som samspelar mellan 50/50, interaktioner, diskurser och genusordningar – den kompetensen har vi redan i mycket stor utsträckning. Joan Ackers genusmodell fungerar utmärkt för att förstå hur genusordningar skapas i organisationer. Likaså har vi kompetensen att balansera jämställdhetsbegreppet med jämlikhetsbegreppet genom att använda oss av ett intersektionellt och normskritiskt perspektiv där man metodiskt tittar på och förbättrar maktordningar och kunskap om vilka normer som råder i en organisation. Sedan ska detta återspeglas i jämställdhetsplanen och jämställdhetsplanen ska sedan fungera i symbios med verksamheten i sig.
Jag ser också alla problem, jag ser vartenda en av dem, jag ser komplexiteten, jag ser svårigheterna. Men… Både tidningen Feministiskt Perspektiv och bokhandeln Hallongrottan är exempel på lösningar: de är feministiska-, jämställdhets-, intersektionella-, jämlikhetsinnovatörer. Där har vi nyckeln: känslan av att vara en del av lösningen är enda sättet att återge den feministiska rörelsens kraft och energi.
Det här är det som gör mig upprymd! Det får mig att tänka på alla de gånger då de lösningar som Add Gender har skapat faktiskt har lett till att vi har gjort jämställdhetsplaner levande. En av våra experter, Karin Elinder, skriver exempelvis i detta blogginlägg väldigt fint om hur man kan rädda jämställdhetsplanen! Jag grundade Add Gender för att jag vill vara en del av lösningen, jag vill använda all den kunskap som jag fick med min genusvetenskapliga examen till att göra skillnad. Men det är inte lätt att vara entreprenör som genusvetare. Man slits mellan den akademiska världen som vill att man ska problematisera och göra saker och ting mer komplexa och mellan kunderna som vill att man ska förenkla, innovera, skapa lösningar som är lätta att säga ja till och att genomföra. Just nu känns det som om att den förstnämnda världen verkar tro att den sistnämnda världen inte vill ha lösningar – eller att det är rentav fel att tänka så: att kommersialisera jämställdhets- och jämlikhetsfrågor. Min bild är en annan.
Jag läser om kvinnorna som drev rösträttsfrågor på första halvan av 1900-talet i Sverige och i västeuropa. Min bild av dem har varit att de inte alls var entreprenöriella, de var politiska! Men ju mer jag läser om dem så inser jag: De var en del av lösningen och de var entreprenörer ut i fingerspetsarna. Entreprenörer i bemärkelsen: ”förmågan att identifiera möjligheter och skapa resurser för att ta tillvara dessa möjligheter”. De startade de första advokatbyråerna drivna av kvinnor, de startade medborgarskolor, föreningar och läkarmottagningar som förespråkade en mer jämlik vård. De satt precis som jag med sin kassabok och försökte få till det hela – att innovera den kompetens och den drivkraft de hade så att jämlika möjligheter kunde komma fler till del. Balansräkningar, marknadsföringsannonser i rätt tidning, möten med rätt personer för att agitera för sin verksamhet och det man brinner för – de var en del av lösningen!
Ada Lovelace-dagen till ära!
Kommer ni ihåg EU:s floppfilm ”Science it’s a girl thing” som trots ett mycket bra projekt i grunden inte riktigt fick till gestaltningen i filmen?
Läs annars mer om det i ett tidigare blogginlägg hos oss.
Idag fick jag tips om en alternativ film – på självaste Ada Lovlace-dagen.
Kika på den filmen här. Kommentera gärna vad ni tycker och tänker.
Idag beger jag mig snart till Ada Lovelace-skrivstugan dessutom!
Australiens premiärminister lägger alla korten på borden
Kvinnor får rösta, kvinnor kan bli premiärministrar… Aldrig tidigare har jag personligen blivit så påmind av detta faktum som idag. Att det är en lång resa vi har gjort och att det faktiskt är sant. Att det är viktigt och att resan ännu inte har nått sitt slut.
Läs gärna mer om Australiens landsnyhet som i dagarna blev världsnyhet. Här en bra bakgrundshistoria på The Guardian (tack Ola Nilsson för tipset).
Och här: för dig som har femton minuter över och vill se hur Australiens premiärminister Gillard lägger alla korten på bordet i en härva av sexism. (Tack Jenny Eklund för att du delade filmen så jag fick se den).
Några av de kort hon lägger på bordet är faktumet att om man anklagar någon för sexism och anser att denna inte är lämplig bör man ha rent hus själv. Alla hatar de som är sexister men ingen är själv sexist.
Vi har kommit långt med jämställdhet men mycket återstår att göra. Ibland behöver man bara lägga alla korten på bordet och använda sig av det talutrymme som demokratin har gett en.
För att få en mer nyanserad bild så rekommenderar jag denna artikel i kombo med kommentarerna till den.
Fem år till – så är vi en av fem
Idag är det 4 1/2 år sedan Add Gender som företag officiellt ”föddes”. Skattepapprena är ”födelsebeviset” och jag öppnade det kuvertet hemma i min lägenhet, alldeles ensam. Idag när vi firar på kontoret, med kanelbullar såklart eftersom det passade råkar vara en sådan trivsam dag, så är jag inte ensam. Vi är fyra på kontoret och vi har ett gäng med experter runt oss, vi har ett Add Visory Board och vi har våra fantastiska kunder och ambassadörer (här vill jag hänvisa till vår facebook och twitter med minst 800 följare på vardera forum, även om några är dubletter självklart) över hela landet. Även andra länder börjar bli involverade i vår entreprenörsresa. Bara i höst ska vi besöka Island, Estland och Litauen och berätta mer om jämställdhet och mångfald. Ett stort tack till alla er!
Dagen till ära påminner jag mig själv om att jag nu är fem år som egenföretagare. Jag började jobba med Add Gender flera månader innan själva starten och fem år är en lång tid. Jag råkar veta att den stora majoriteten driver inte företag längre än fyra år, efter det sker även en årsvis utslagning. Efter tio år är bara en av fem fortfarande företagare… Läs en alldeles utmärkt artikel om forskning inom detta på ESBRI:s hemsida.
Det är ju inte nådiga odds man har att kämpa mot. Jag personligen är väldigt engagerad i entreprenörens inställning för jag tror att det ligger mycket där, om man ska orka. Här kan du läsa om mina tankar om detta på Nya Affärers blogg.
Så du som läser detta, ta gärna denna Add Gender-dag på allvar. Tipsa om oss, kontakta oss, gilla oss. Varje handling från din sida betyder oerhört mycket inte bara för mig utan för oss alla oss som arbetar för att Add Gender ska kunna skapa användbara lösningar för företag att bli mer jämställda. 2015, om tre år, ska vi stolt kunna klassa oss som bäst i Sverige på att leverera jämställdhet, och 2025 ska Europa läggas till i den underrubriken. Det klarar vi inte utan din hjälp!
Jag vill avsluta detta med Seth Godins fantastiska ord, utan hans blogg hade jag inte orkat!
