Genusbudgetering… va? Vad sa han?

”Ett arbete med genusbudgetering i budgetpropositionen påbörjas.”

Citatet kommer från Stefan Löfvens regeringsförklaring häromveckan. Nu ställer sig alla frågan… Vad betyder det egentligen?

För att ta det från början men ändå kort. Gender mainstreaming (genusintegrering eller jämställdhetsintegrering) är EU:s samt Sveriges valda strategi för att få in genusperspektivet i den statliga verksamhetens samtliga led, detta för att skapa förutsättningar för jämställdhet.

Ett av leden är förstås budgetering av resurser.

Genusbudgetering (vanligare att man säger Gender budgeting) står på tre plattformar:

A: Utvärdering av budgetens effekter ur ett genusperspektiv - här kan en till exempel kolla på vad en budgeterad ny ishall i en kommun för för effekter för kvinnor och män och de sociala kodningar som finns för kön i samhället just nu (att pojkar oftare idrottar på sin fritid är ett faktum som är föränderligt eftersom fritidsintresse är genusbundet och inte könsbundet).

B: Integrering av ett genusperspektiv på alla nivåer i budgetförfarandet – här menas bland annat att även titta på text- och bild ur ett genusperspektiv, se över tabeller, faktauppgifter och diagram. Att också kompetensen bakom budgeten är genussäkrad samt att kvinnor och män finns representerade i beslutspositioner kring budgeten.

C: En restrukturering, dvs. en förändring av inkomster och utgifter för att främja jämställdhet – här kan man använda sig av olika strategier: anpassa, omvärdera eller transformera – och nu kanske du som läser inte hänger med men då är det tur att det finns jämställdhetsexperter, eller hur?!

Fokus med genusbudgetering ligger alltså inte på att nödvändigtvis ändra budgetens fördelning utan att vara medveten om vilka konsekvenser budgeten får för kvinnor respektive män (och tjejer och killar med för den delen), och därmed för jämställdheten. Det är utifrån denna medvetenhet som strategierna väljs och som syftet nås: att uppnå en rättvis fördelning av skattebetalarnas pengar mellan kvinnor och män (tjejer och killar). Resursfördelningen ska alltså vara medveten ur ett genusperspektiv. Inte bara på kort sikt utan även över tid.

Frågorna en kan ställa sig när till exempel en idrottshall ska byggas är:

Vem ska använda den?
Vem ska bygga den?
Vem ska städa den?

Kopplingen statliga pengar och genusbudgetering känns självklar eftersom vi alla, kvinnor som män, är medborgare och betalar skatt.

Kan en då göra genusbudgetering på sitt företag, exempelvis?
Javisst – både ur ett kundperspektiv och ur ett medarbetarperspektiv. Ökad medvetenhet är ett sätt för er att minska era omedvetna investeringar och därmed få bättre koll på både utgifter och intäkter. Dessutom kan ni länka era investeringar till er jämställdhetsplan för att snabbare nå mål om intern rekrytering eller nya kundgrupper.

Läs mer och ladda ner både handböcker och checklistor på statens sida om jämställdhetsintegrering: jämställ.nu.

Tags: , , ,
Publicerad den 6 oktober, 2014 av Pernilla Alexandersson
3 kommentarer
Pernilla Alexandersson
VD och grundare
Pernilla har nära femton års erfarenhet inom jämställdhetsfrågan. Hon är diplomerad affärsinriktad projektledare via IHM Business School och har fil. kand i genusvetenskap. Pernilla är VD på Add Gender och expert på strategiskt jämställdhetsarbete. Detta innebär att hon stöttar företag i vilka val de bör göra i relation till sin affärsidé och jämställdhetsfrågan.

3 svar

  1. En annan Erik skriver:

    En fråga, hur vet du att fritidsintressen inte kan ha en könsdifferens?

  2. Menar du att ridsport alltid varit ett fritidsintresse med 90 % tjejer aktiva? Nej, det har inte alltid sett ut så. Fritidsintressen är kulturellt bundet och varierar över tid och kontext. Alltså som jag skriver: genus och inte kön.

  3. En annan Erik skriver:

    Så du har en datapunkt och utgående från det drar du generella slutsatser?
    Lekmönster och beteenden skiljer sig mellan pojkar och flickor, styrt till delar av androgeners påverkan på fostret under grossessen. Varför skulle detta inte kunna påverka vilka idrotter man väljer?
    Att ridning var ett vanligare bland killar tidigare (min gissning fram till 1945) kan bero på att det fanns en tydlig association till kavalleriet och militären.
    Sedan kan jag i sig hålla med om att hästsporten borde få mer stöd men det är en annan sak.

Kommentera

© 2018 Jämställdhetsexperten