Inlägg i kvoteringsdebatten i bolagsstyrelser

Vi strävar efter ett jämställt samhälle där kvinnor och män fördelar makt och inflytande på ett rättvist sätt. Jag förespråkar att lagstiftning bör användas för att påskynda beteenden som för oss i riktning mot det samhället. Att tillämpa argument för en rättvis maktfördelning hjälper inte. Att hänvisa till lönsammare bolag fungerar inte. Herregud, vi vet ju att forskning visar att ledningsgrupper på lite längre sikt är mer effektiva och innovativa om de är heterogent sammansatta. Ja, det här vet vi nu, alla är överens. Men varför kavlar inte näringslivet upp ärmarna? för att låna Pernillas frågeställning i en artikel på Nyheter24.

Att ägarna skulle vara orolig för den svajiga första tiden med en jämställd ledning är väl inte orsaken? Jag tvivlar på att ägarna lutar sig mot denna forskning när valet av styrelse nalkas. Nej då, det handlar om makt, och maktdelning. Många bolagsstyrelser förespråkar status quo när det kommer till maktdelning. Om bolaget på längre sikt skulle göra bättre ifrån sig är av underordnad betydelse för Herr Makt, om han riskerar att bli maktlös på kuppen.

Ägare och styrelse har i många bolag en stark koppling till varandra. De är styrelseledamöter i varandras bolag, är både ägare och styrelseledamot och det handlar mycket om nätverk, styrelseproffs och … konservatism.

Skillnaden i sammansättningen av styrelser mellan statliga bolag och privata stavas ägardirektiv. Styrelser för statliga bolag väljs av staten, där finns ett målmedvetet arbete från ägaren att fler kvinnor ska in i styrelser. Den offentliga sektorn och de statliga bolagen ska driva på utvecklingen mot mer jämställdhet genom att vara goda förebilder. (För ett år sedan var, enligt Finansdepartementet, 49% av styrelseledamöterna kvinnor i statligt helägda bolag jämfört med 24% i börsbolagen.)

I börsbolagen tas i bästa fall en styrelseprofil fram som beskriver den önskade kompetensen för de närmaste åren. Sedan är det upp till valberedningen (som representerar ägaren) att ta fram kandidater till styrelsen. Finns kravet från ägaren att styrelsens sammansättning ska vara könsbalanserad, kan en lita på att så också kommer att ske.

Men i många privata bolag finns inget sådant krav för att det skulle innebära en maktförskjutning från den som tidigare ägt makten till någon annan. Från han till hon.

Att sålunda vara för en könsbalanserad styrelsevärld men mot lagstiftad könskvotering som medel för målet, är att ha en naiv övertro på att dagens ägare och bolagsstyrelser frivilligt skulle ge ifrån sig makt. För så är det, ska en grupp erhålla makt, måste en annan ge ifrån sig densamma. Det har, om inte annat, historien lärt oss.

Tags: , , , , ,
Publicerad den 16 oktober, 2014 av Henrik Lovgren
Inga kommentarer
Henrik Lövgren är utbildad statsvetare på Stockholms Universitet. Förutom att föreläsa om mångfald, mänskliga rättigheter och ledarskap, leder han ett EU-projekt och en regional organisation som arbetar med integration av nyanlända. Med en bred internationell erfarenhet, de senaste uppdraget som fredsobservatör i Latinamerika, kan han kombinera ett lokalt perspektiv med ett globalt.

Kommentera

© 2018 Jämställdhetsexperten