Grillning, potatisskrubbning, vedhuggning, lekledning och altanbyggning. Midsommar är en helg fylld av tillfällen då vi runt om i hela Sverige ”gör kön”. Vi skriver på nya genuskontrakt, skriver om de gamla och testar gränser lika mycket som vi faller tillbaka i bekväma traditioner. Kvinnor gör en sak, män gör en annan och vissa saker är mindre könsmärkta. En del traditioner är säkerligen sig lika såsom de firades för säg tio, tjugo, trettio år sedan… Kanske ännu längre tillbaka. Men vissa saker skulle te sig helt obegripliga om vi hade tillgång till en tidsmaskin, oavsett vilket håll vi skulle åka.
En sak som dock slog mig lite extra denna midsommar är hur mycket jag gillar min elvisp, och då nämre bestämt min stavmixer. Den får vara med i pannkakssmeten, grädden till jordgubbarna, potatismoset och mycket mer. Sällan tänker vi dock på att vi inte bara gör genus i samtal och interaktioner med varandra utan också i design och genom de prylar som vi använder. Och nej då menar jag inte bara prylar för barn och med färgerna rosa och blått. Även vi vuxna är med i leken med genus och könsroller och min stavmixer är högst medskyldig.
Det slog mig att jag för ett tag sedan läste om ett designprojekt där en svensk designer, Karin Ehrnberger, helt slängde om formspråket mellan en visp och en borrmaskin. Resultatet blev förvånansvärt intressant och hjärnvrickande. Hittade en artikel om projektet på VA.
”Resultatet blev en borrmaskin med kort sladd, delfinliknande form i ljusa pastellfärger, få funktioner och få lägen, dolda ventileringsspår, få skruvar. Lättare och mindre än vanliga borrmaskiner påminner den mest om en hårtork. Stavmixern blev tung, i mörka färger, flera olika material, längre sladd, rejäla ventileringsspår och extra skruvar som inte fyllde någon annan funktion än att få produkten att se tuff ut. Många olika skärblad och många hastighets- och funktionslägen. Därtill en komplicerad bruksanvisning.” Kan man läsa i Veckans Affärers artikel om produkternas design.
På Arkitekturmuseums hemsida hittar jag sedan en utställning de har haft om designprojekten mot våra fördomar och där hittar jag till min stora glädje Karin Ehrnbergers examensarbete. I inledningen till detta har hon radat upp några beskrivande citat som visar på hur design formar oss och hur vi formar den och att det här med kön och föreställningar om kön inte är någon ny grej:
”Och till kvinnan sade han: jag skall låta dig utstå mycket vedermöda, när du bliver havande; med smärta ska du föda dina barn. Men till din man ska din åtrå varda, och han skall råda över dig” BIBELN2
”Känner du någon mänsklig verksamhet, där ej det manliga släktet har alla dessa egenskaper i högre grad än det kvinnliga?” Platon, 427-347 f.kr
”Det manliga är mer komplett och mer dominant än det kvinnliga, närmare besläktat med verklig handling, ty det kvinnliga är ofärdigt och i underordning och tillhör den passiva kategorin snarare än den aktiva. Så är också fallet med de två ingredienser som konstituerar vår livsprincip- det rationella och det irrationella. Det rationella som tillhör själen och förståndet är maskulint, det irrationella, känslans område är feminint. Själen tillhör ett överlägsnare släkte än känslan, liksom mannen gentemot kvinnan.” Philus från Alexandria ca 100 e.kr
”Jag vill se en framtid där mannen har råd att köpa en ny cykel till lillgrabben och en ny kappa till frun.” Dåvarande statsminister Göran Persson, 2005
Citaten är tagna från Karin Ehrnbergers examensuppsats Design och genus - hur vi formger produkter och hur de formar oss.
Jag ögnar intresserat igenom examensarbetet, sittandes i solen med min laptop. Skönt att få gnugga geniknölarna lite efter flera dagars ledighet och avkoppling. Jämställdhetsexperten i mig börjar bli otålig. I morgon är det måndag igen och tillbaka till Add Genders kontor för att arbeta vidare på genusanalyser och höstens föreläsningsupplägg.
Men först ska jag göra färdigt kvällens middag, stavmixern kommer väl till pass och varje gång jag morrar över dess korta sladd så ska jag tänka på att dess längd är ingen slump. Precis som om att det inte är någon slump att mannen står vid grillen och kvinnan står vid stavmixern (i de flesta fall) vi har bestämt det och vi får det bestämt för oss. Formar och formas, skriver under och river upp. Midsommarhelgen är inget undantag.
Eller vad tycker du? Hur gör du genus under midsommarhelgen?
Tags: Design, Traditioner
Den där uppsatsen vill jag också läsa! Tänker på just det här med köket..Att diskbänken är så j*vla låg. Bor i ett 40-talshus och med mina 164 cm i strumplästen är det nästan för lågt för mig, men en man skulle ju få huka sig. Helt klart anpassat efter den kvinnliga längden…
[...] alla fall om man får tro Jämställdhetsexperten… Så vad säger ni? Ska ni ha lite trevliga genusdiskussioner med Jämställdhetsexpertens [...]
Ja, jag vet inte. Att stavmixern är ljus och fräsch är väl för att man inte vill solka ner maten och då är den designad för att förmedla renlighet och fräschhet och inget annat. Vet inte hur kort sladd du har, men oftast sitter ju vägguttaget på precis över köksbänken, så någon längre sladd behövs väl oftast inte.
Borrmaskinen ska ju vara tålig, fixa damm, fukt, höga temperaturer vid långa arbetspass och hög belastning och kunna dra hål efter hål eller skruv efter skruv, hela dagarna. Då utformar man den på ett sätt som förmedlar att den klarar det. Dessutom behövs ju oftast faktiskt en lång sladd för att arbetet ska bli praktiskt genomförbart över huvud taget.
Visst kan man läsa in genus i det om man vill, men andra alternativa förklaringar till designvalen framstår som mycket rimligare. Min toalettstol är vit, inte brun — antagligen av samma orsak.
[...] Mer om midsommar på Jämställdhetsexperten.se. document.write('') Tweet Tags: Midsommar, Traditioner, vargdagsaktivism Publicerad den 21 juni, 2013 av Jenny Claesson Inga kommentarer Jenny Claesson Marknadschef Jenny Claesson är marknadschef på Add Gender och expert på praktiskt jämställdhetsarbete. Hon är utbildad inom genus- och kulturfrågor och har på Add Gender bland annat gett ut boken "Anna kör skogsmaskin" tillsammans med skogsmaskinsföraren och huvudpersonen Anna A Utter. Innan hon blev entreprenör har hon arbetat som brevbärare, på restaurang och suttit i spärren i tunnelbanan. [...]
Oli: Tack för att du har hittat hit till oss och tar dig tid att reflektera!
Du missade delen om att borrmaskinen har ”fejkskruvar” kanske. Poängen är bara att vi tänker genus i det mesta som designas, vare sig vi vill det eller inte. Design är ingen slumpmässig process.
Dessutom skulle jag vilja påstå att de allra flesta borrmaskiner används inte som du beskriver, du beskriver en arbetande snickare, alternativt en mer avancerad hemmafixare. Du får helt enkelt lita på mig att i min vardag skulle jag uppskatta en annan typ av design på en borrmaskin och även skulle jag uppskatta en annan typ av design på stavmixer. Det skulle underlätta mitt liv avsevärt. Trevlig midsommar.