Statyer, representation och jämställdhet

I Stockholm fanns det för några år sedan när jag skrev en uppsats på universitetet betydligt fler statyer som föreställde män är kvinnor. Så är det fortfarande men det kan hända att siffrorna inte längre är aktuella. Med statyer avses endast avbilder av människor som funnits och har ett namn. Alla de skulpturer av nakna kvinnor som fyller stadens parker räknas alltså inte hit. När jag började räkna trodde jag inte att det skulle vara så stor skillnad som det faktiskt var. Det kan tyckas att detta inte är något att tjata om, spelar verkligen statyer någon roll för jämställdheten? Jag kan till viss del hålla med, det är inte den viktigaste jämställdhetsfrågan. Men samtidigt så ger statyer en bild av vilka som är viktiga i vårt samhälle och i vår historia. Samma diskussioner har pågått om våra svenska sedlar, varför är det kvinnor på de två lägsta valörerna? Det kommer att förändras nu när vi ska byta sedlar och då blir det intressant att se hur valörer fördelas mellan kön. Även när det kommer till trafikskyltar har diskussioner förts, kanske mest om Herr Gåman och om det inte vore på sin plats att även ha kvinnor som går över vägen på skyltarna (vilket det också finns på flera ställen nu).

Men tillbaka till statyerna. Spelar det någon roll att vi avbildat fler män? Påverkar det unga människors syn på vem som gör/gjort viktiga saker? Eller är det mest i huvudet på oss som dagligen arbetar med mönster och orättvisor?

Som krydda kan tilläggas att de kvinnor som förärats med en staty ofta är avbildade i naturlig storlek eller mindre medan många av männen som förevigats i metall är betydligt större än naturlig storlek.

Tags: , ,
Publicerad den 13 januari, 2014 av Jenny Claesson
2 kommentarer
Jenny Claesson
Marknadschef
Jenny Claesson är marknadschef på Add Gender och expert på praktiskt jämställdhetsarbete. Hon är utbildad inom genus- och kulturfrågor och har på Add Gender bland annat gett ut boken "Anna kör skogsmaskin" tillsammans med skogsmaskinsföraren och huvudpersonen Anna A Utter. Innan hon blev entreprenör har hon arbetat som brevbärare, på restaurang och suttit i spärren i tunnelbanan.

2 svar

  1. Carin skriver:

    Enda namngivna kvinnan i Örebro är Cajsa Warg som var en ogift basande hushållerska hela sitt liv på ett stort gods och är känd för att vara den mest publicerade och spidda kokboksförfattaren under slutet av 1700 och början av 1800-talet. Hur gestaltar man en sådan människa? Med auktoritet i ett stort godskök? Eller stolt med en av de 14 upplagorna av hennes bok som översattes och trycktes upp fram till 1820? Nej. Kort som ett barn står hon, mitt i en kryddträdgård med en liten korg, med nedslagen mild blick och sluttande axlar.

    http://orebro.etc.se/nyhet/kvinnor-står-inte-staty

    • Add Gender administratör skriver:

      Intressant kommentar. Vet att när de reste Fredrika Bremer i Stockholm (som också är väldigt liten) så tyckte många att hon var för ful för att bli staty.

      /Jenny

Kommentera Add Gender administratör

© 2024 Jämställdhetsexperten