Inlägg taggade med ’jĂ€mstĂ€lldhet’

Add Gender + Mentimeter = EQmeter

Det finns inget bÀttre Àn förebilder! Förebilder som kan visa pÄ allt det som Àr möjligt, som ger oss modet att vÄga drömma om det som tidigare kÀndes avlÀgset, eller kanske rentav omöjligt. Kvinnor som förebilder fÄr tyvÀrr sÀllan det utrymme som motsvarar insatsen. DÀrför Àr det extra roligt nÀr vÄr samarbetspartner Mentimeters egen marknads- och tillvÀxtchef Donna Hanafi inte bara listas av Veckans AffÀrer som en av 2015 Ärs supertalanger utan Àven dyker upp i mÄndagens Dagens Nyheter. Mentimeter startades av fyra killar pÄ Kungliga Tekniska Högskolan. Produkten programmerades fram pÄ kvÀllar och helger för att idag vara ett företag med ett tiotal anstÀllda och med modet att vÄga utmana och tÀnka nytt, bÄde i det tekniska och gÀllande jÀmstÀlldhet. Bland annat valde de att inte vara med pÄ SthlmTechFest dÄ de ansÄg att evenemanget inte stÀmmer överens med deras vÀrderingar (du kan lÀsa om det hÀr). De jobbar aktivt för en jÀmstÀlld representation i sin rekrytering. Vilka grundarna Àr Àr det svÄrt att Àndra pÄ men framtiden Àr ett oskrivet blad, och de tar ansvar för den.

Samarbetet mellan Add Gender och Mentimeter började pĂ„ TechEq förra Ă„ret. TechEq Ă€r ett initiativ dĂ€r “IT- och teknikföretag gĂ„r ihop för att göra nĂ„got Ă„t jĂ€mstĂ€lldheten inom branschen”. VĂ„r kollega Alice Marshall var med i en paneldebatt med bland annat dĂ„varande jĂ€mstĂ€lldhetsminister Maria Arnholm och i publiken satt VD:n för start-up företaget Mentimeter, Johnny Warström. En sak som Alice sa slog rot hos Johnny, nĂ€mligen att nĂ€r jĂ€mstĂ€lldhet mĂ€ts, blir det gjort. Detta passade som handen i handsken med det som Mentimeter gör, nĂ€mligen att lĂ„ta företag skapa frĂ„gor i en applikation som deltagare kan svara pĂ„, och se resultatet i realtid. JĂ€mstĂ€lldhet mötte teknikvĂ€rlden, jĂ€mstĂ€lldhetsentreprenörer mötte teknikentreprenörer, och frukten av detta blev #EQmeter. Alice och jag sjĂ€lv tog fram frĂ„gor till Mentimeter och fyllde detta innovativa verktyg med Add Genders samlade kunskap om jĂ€mstĂ€lldhet.

Sedan #EQmeter lanserades i juni 2014 har Add Gender hjĂ€lpt Mentimeter att ta fram #EQmeter 2.0, och flera stora företag anvĂ€nder sig nu av #EQmeter, bl.a. Tieto, UBER och FundedByMe. Företag som tror pĂ„ och följer devisen att “When gender equality gets measured, it gets done.”

Publicerad den 25 februari, 2015 av Jessica Areborn
Inga kommentarer

Vi Àr nÀsta generation

I september förra Ă„ret höll jag en förelĂ€sning om jĂ€mstĂ€lldhet och entreprenörskap för ett gĂ€ng studenter i VĂ€xjö. Ett rum med unga ansikten som lystes upp av macbookdatorer vĂ€ntade pĂ„ mig med viss förvĂ€ntan. Jag började med att prata om att jĂ€mstĂ€lldhet inte kommer av sig sjĂ€lvt, att förĂ€ndringen aldrig sker om ingen tar det första steget för att skapa en förĂ€ndring. Eller som Gandhi lĂ€r ha sagt, “Be the change you want to see in the world”.

En bit in i förelÀsningen visade jag dem en film om jÀmstÀlld snöröjning, en film som vi pÄ Add Gender har visat vid flera tillfÀllen med gott resultat (har du inte sett den kan du se den hÀr). Den pÄvisar att jÀmstÀlldhet (eller ojÀmstÀlldhet) kan finnas överallt pÄ ett ovÀntat sÀtt.

Efter filmen frĂ„gade jag efter reaktioner och reflektioner, men svaren blev inte vad jag hade förvĂ€ntat mig; “Det finns vĂ€l viktigare saker att fokusera pĂ„ Ă€n hur vi plogar?” Under de tre minuter som filmen pĂ„gick sĂ„ tappade jag dem och de pepprade mig med de vanliga argumenten; “Men, liksom, det kommer ju att bli jĂ€mstĂ€llt nĂ€r vi blir Ă€ldre. NĂ€r vi gĂ„r ut i arbetslivet sĂ„ kommer det att Ă€ndras för vi Ă€r sĂ„ medvetna om jĂ€mstĂ€lldhet. Vi gör ingen skillnad pĂ„ kvinnor och mĂ€n”.

Till slut bröt deras lÀrare in och hon försökte, förgÀves, förklara för dem att hon trodde att hennes generation (70-talisterna) skulle vara den generation som blev jÀmstÀlld. Att de skulle fÄ vara med om förÀndringen som skulle lÀmna ojÀmstÀlldheten bakom sig. Studenterna sÄg, de hörde, men de verkade inte riktigt kunna ta till sig det som hon sa.

För det Ă€r sĂ„, vad vi Ă€n vill tro eller hoppas pĂ„, inget kommer av sig sjĂ€lvt. Hur ofta dryftas inte argumentet som studenterna ovan nĂ€mnde, “Det kommer med nĂ€sta generation”? Eller, “FörĂ€ndring tar tid, stressa inte!” Men nĂ€r har förĂ€ndring skett utan jobb, strĂ€van, diskussioner, lobbying, utbildning?

FörĂ€ndring sker nĂ€r vi vĂ„gar utmana vĂ„ra invanda mönster och beteenden. NĂ€r vi vĂ„gar ifrĂ„gasĂ€tta  vĂ„ra tankar och idĂ©er och öppna oss för nĂ„got nytt. Det kommer inte av att vĂ€nta. Det bĂ€sta exemplet pĂ„ detta kom i för ett tag sedan i DN som i en artikel berĂ€ttar om utvecklingsprojektet Tostan. Genom det treĂ„riga projektet lyckas man bryta en tusenĂ„rig tradition, tre Ă„r mot tusen, tre Ă„r av aktivt och mĂ„lmedvetet arbete mot tusen Ă„r av, “sĂ„hĂ€r har vi alltid gjort”! Tre Ă„r av utbildning, verktyg och Ă€gandet av förĂ€ndringen som har satt stopp för könsstympning. Det har varit sĂ„ framgĂ„ngsrikt att kvinnlig könsstympning berĂ€knas vara utplĂ„nad inom nĂ„gra Ă„r i Senegal.

Om denna förÀndring kan ske dÀr 61 procent av kvinnor och 38 procent av mÀn inte kan lÀsa (UNESCO). DÀr utbildning, information och nyheter inte Àr lika lÀttillgÀngliga som i Sverige, dÀr kan riktig, pÄtaglig och livsavgörande förÀndring ske pÄ tre Är. Vad Àr vÄr ursÀkt för att inte skapa förÀndring och bygga ett jÀmstÀllt samhÀlle?

Publicerad den 23 februari, 2015 av Jessica Areborn
1 kommentar

Fler modiga samtal behövs

Vi satt och Ă„t lunch och pratade litteratur. SĂ„ dĂ€r som man gör. Mitt lunchsĂ€llskap hade lĂ€st Lena Anderssons senaste bok ”Utan personligt ansvar”, men det hade inte jag. Jag hade dĂ€remot lĂ€st hennes ”EgenmĂ€ktigt förfarande” – en virvlande bok som stökade till sjĂ€lvbilden rejĂ€lt.

Vi började prata om heterorelationer. I sammanhanget spelar det faktiskt en stor roll att mitt lunchsĂ€llskap var en man (i sextioĂ„rsĂ„ldern). Jag kĂ€nde hur mitt inre började ladda upp för försvar – övertygad om att jag som vanligt skulle fĂ„ höra hur krĂ„ngliga vi kvinnor Ă€r, hur kĂ€nslomĂ€ssigt fixerade vi kan bli i relationer, hur bekrĂ€ftelsesökande vi Ă€r och hur vi hĂ€nger upp oss pĂ„ smĂ„saker och konstant övertolkar. Jag satt och invĂ€ntade den dĂ€r beskrivningen av hur jag fungerar – den jag ofta fĂ„r utan att be om och som jag aldrig nĂ„gonsin kĂ€nt igen mig i.

Jag satt spÀnt och formulerade svar och motattack (reaktionen Àr helt integrerad i min ryggmÀrg i den hÀr typen av situationer.) My bad.

Jag hade förmodligen inte ens reflekterat över min inre uppladdningsprocess om det inte vore för att mitt lunchsÀllskap för dagen gav mina fördomar en fet och rÀttvis uppercut.

IstÀllet för att försvarstala sÄ insiktsbombade han mig. IstÀllet för att skjuta bort och enkelt avfÀrda det svÄra samtalsÀmnet, omfamnade han det. IstÀllet för att se sig som hotad och trÀngd, var han nyfiken och undrande.

IstĂ€llet för att stĂ€nga om sig, sĂ„ öppnade han. Och jag fick komma in. Plötsligt samtalade vi – pĂ„ lika villkor. Med lika stora öron.

Han beskrev hur boken har fÄtt honom att tÀnka tillbaka pÄ sitt eget beteende mot kvinnor och flickor som korsat hans vÀg pÄ olika sÀtt i relationer. Han var glad och tacksam för en vÀlskriven bok som fördjupat hans förstÄelse och öppnat upp en möjlighet att se frÄn en annan horisont. Han reflekterade över sin egen roll i de forna kÀrleksrelationerna och hur hans beteende pÄverkat.

Han försvarade sig inte. Han skuldbelade ingen. Han bara tÀnkte högt och klokt.

Och jag tĂ€nkte att han Ă€r modig. Inte för att han Ă€r en man som pratar om relationer, utan för att han vĂ„gar rikta den kritiska blicken inĂ„t. Det Ă€r ingen enkel sak. Allt jag pĂ„ rutin hade börjat bygga upp inombords föll omgĂ„ende som ett korthus och jag började lyssna. IstĂ€llet för att sitta och aggressivt formulera mothugg tog jag in. Det blev ett intressant samtal – inte ett slagfĂ€lt.

PÄ vÀg hem sÄ tÀnkte jag pÄ slagfÀltet. PÄ mitt bidrag till det, pÄ hans bidrag. PÄ allas vÄrt bidrag. TÀnk om vi kunde lÀgga ner vÄra vapen. TÀnk vilka stordÄd vi tillsammans skulle kunna Ästadkomma.

TĂ€nk om…
Publicerad den 16 februari, 2015 av Frida Nilsson
Inga kommentarer

Modernisera idén om jÀmstÀlldhet nu!

Nyligen vann Saga Becker pris för bÀsta kvinnliga huvudroll pÄ Guldbaggegalan. Det gjorde mig vÀldigt glad, inte enbart för hennes fantastiska insats som skÄdespelare i NÄnting mÄste gÄ sönder, utan Àven för att historia skrevs nÀr hon mottog detta pris.

Saga Becker Ă€r nĂ€mligen den första transidentifierade personen som nĂ„gonsin vunnit, eller ens blivit nominerad till, en Guldbagge. I och med detta har transpersoner pĂ„ allvar tagit plats i det offentliga rummet – inte som nĂ„gra det skĂ€mtas kring eller som förlöjligas, utan som kompetenta, drivna mĂ€nniskor som hyllas för sin yrkesroll. Detta Ă€r viktigt ur flera aspekter. Förhoppningsvis kan det exempelvis stĂ€rka sjĂ€lvförtroendet hos mĂ„nga som inte vĂ„gar vara öppna med sin transidentitet och som mĂ„r psykiskt dĂ„ligt pĂ„ grund av stigmatiseringen av denna grupp (Ă€ven om jag hĂ€r skriver om transpersoner som en grupp vill jag poĂ€ngtera att transperson Ă€r ett paraplybegrepp för flera olika transidentiteter).

Det Ă€r vĂ€ldigt bra att transpersoner nu Ă€ntligen pĂ„ detta sĂ€tt synliggörs i det offentliga rummet – men det Ă€r i organisationers grundlĂ€ggande jĂ€mstĂ€lldhetsarbete som det stora jobbet behöver göras. Det Ă€r dĂ€r den verkliga attitydförĂ€ndringen kring kön kan, och bör, ske. I mitt arbete som jĂ€mstĂ€lldhetskonsult mĂ€rker jag att mycket jĂ€mstĂ€lldhetsarbete frĂ€mst Ă€r binĂ€rt. Vi delar in mĂ€nniskor i tvĂ„ kön – kvinnor och mĂ€n – och utför kvantitativa och kvalitativa analyser efter dessa premisser. Men pĂ„ vilka grunder faststĂ€ller vi att vi enbart ska utföra vĂ„ra analyser utifrĂ„n tvĂ„ kön? Det beror troligtvis pĂ„ att det i Sverige idag enbart finns tvĂ„ juridiska kön (kvinna och man) – men detta Ă€r ju enbart en aspekt av vĂ„r könsidentitet.

Idag delas begreppet kön nĂ€mligen ofta upp i fyra olika kategorier: biologiskt (Ă€ven kallat tilldelat kön), juridiskt, mentalt och socialt. Alla dessa könskategorier borde ingĂ„ i begreppet jĂ€mstĂ€lldhet – och dĂ„ gĂ„r det inte lĂ€ngre att anvĂ€nda sig utav en tvĂ„könsmodell. En definition av jĂ€mstĂ€lldhet lyder: ”Ett politiskt begrepp som definierar jĂ€mlikhet mellan könen.” Denna definition kan inkludera fler könspremisser Ă€n de tvĂ„ juridiska könen, exempelvis transpersoner som inte definierar sig som nĂ„got av dessa.

Vad hĂ€nder om vi som jobbar med jĂ€mstĂ€lldhet fortsĂ€tter att exkludera transpersoner i vĂ„ra kvantitativa och kvalitativa genusanalyser? Det innebĂ€r att personer som inte kĂ€nner att de passar in i nĂ„gon av grupperna man och kvinna, dvs icke-binĂ€ra transpersoner, faller utanför – och vi bidrar dĂ€rmed till stigmatiseringen och den psykiska ohĂ€lsa som Ă€r alarmerande hög hos transpersoner.

Det Ă€r svĂ„rt att sĂ€ga hur mĂ„nga mĂ€nniskor som innehar nĂ„gon form av transidentitet, men Transföreningen FPES skriver sĂ„hĂ€r pĂ„ sin hemsida: “Hur vanligt det Ă€r med transpersoner finns det ingen exakt kunskap om. VĂ„r erfarenhet Ă€r att det Ă€r sĂ„ pass vanligt att det Ă€r troligt att de flesta kĂ€nner en eller flera transpersoner, kanske utan att veta om det.”

Det krĂ€vs en förĂ€ndring i hur vi tĂ€nker kring begreppet jĂ€mstĂ€lldhet. JĂ€mstĂ€lldhet handlar inte enbart om kvinnor och mĂ€n – det handlar om oss alla! Det Ă€r dĂ€rför hög tid att modernisera jĂ€mstĂ€lldhetsarbetet och hela idĂ©n om vad jĂ€mstĂ€lldhet innebĂ€r!

Jag tÀnker börja med mig sjÀlv bland annat genom att konsekvent utmana det binÀra jÀmstÀlldhetstÀnkandet i mitt eget arbete samt lyfta denna exkludering i mina förelÀsningar och i det vardagliga samtalet.

Hur tÀnker du göra?

Publicerad den 9 februari, 2015 av Frida Stjernholm
Inga kommentarer

VinterlÀsning

Vintern. En kall och mörk Ă„rstid som ofta spenderas under en filt i soffan, pĂ„ försenade tĂ„g i blöta skor eller kanske i ett varmt bad efter en kall cykeltur hem frĂ„n jobbet. Kort sagt – vintern Ă€r litteraturens tid lika mycket som de lata stranddagarna pĂ„ sommarhalvĂ„ret. Jag har samlat pĂ„ mig lite tips och nyheter frĂ„n bokbloggar och bibliotek. HĂ€r kommer förslag pĂ„ lĂ€sning, om framförallt kvinnor, att hĂ€nge sig Ă„t i stearinljusens sken:

1. Kristina Sandbergs romansvit om Maj började med boken ”Att föda ett barn”, fortsatte med ”Sörja för de sina” och avslutas nu med ”Liv till varje pris”. Jag har lĂ€st de tvĂ„ första böckerna och Ă€lskar att med fruktan försvinna in i den kvĂ€vande och Ă„ngestfyllda vĂ€rld som Ă€r Majs verklighet, hemmafruarnas bortglömda domĂ€n. LĂ€s för din farmors och mormors skull.

2. Birgitta Stenberg gick bort tidigare i höst, hennes böcker om sitt okonventionella konstnĂ€rsliv pĂ„ kontinenten i mitten av 1900-talet har bĂ„de blivit uppmĂ€rksammade och filmatiserade. Utkomna pĂ„ nytt med fina omslag och som lĂ€ttburna pockets pĂ„minner dessa mig om hur lite som faktiskt har hĂ€nt i mellanmjölkslandet. Kanske kan denna uttrycksfulla och genomskĂ„dande romansvit med start i ”KĂ€rlek i Europa” fĂ€rga den annars kanske bleka vinter som hĂ€grar runt hörnet?

3. Under Ă„ret 2014 har ett flertal framgĂ„ngsrika kvinnor utkommit med biografier och en av dessa Ă€r Lena Dunham (skapare av den omĂ„ttligt populĂ€ra serien ”Girls”). Hennes debutroman: Not That Kind of Girl: A Young Woman Tells You What She’s ”Learned skildrar hennes egna tankar kring hur det Ă€r att vara kvinna i dagens samhĂ€lle. Andra som har utkommit med böcker Ă€r bland annat Sophia Amoruso, grundare av modehuset NastyGal och författare till boken #Girlboss. Hon började sin bana som en avhoppare, tjuv och kringresande fattig vagabond men Ă€r nu vid 29 Ă„rs Ă„lder en otroligt framgĂ„ngsrik entreprenör. Den tredje av dessa inflytelserika kvinnor som utkommit med en biografi i Ă„r Ă€r Hillary Rodham Clinton. I sin nya bok Hard Choices skildrar hon sina erfarenheter av de första, tuffa fyra Ă„ren som utrikesminister (inte presidentfru) i Vita Huset.

Jag hoppas tipsen pÄ böcker inte bara inspirerar till att lÀsa mer (sÀrskilt om kvinnor) utan ocksÄ till att dela med sig av idéer och tips. Kommentera gÀrna era egna favoriter, bÄde nyheter och gamla guldkorn som kan ge liv och energi Ät sinnet i vintermörkret.

LÀnkar till böckerna:

https://www.goodreads.com/book/show/12565565-k-rlek-i-europa?from_search=true

https://www.goodreads.com/book/show/12565565-k-rlek-i-europa?from_search=true

https://www.goodreads.com/book/show/20588698-not-that-kind-of-girl?from_search=true

https://www.goodreads.com/book/show/18667945-girlboss?from_search=true

https://www.adlibris.com/se/bok/hard-choices-9781471131509

Publicerad den 30 januari, 2015 av Hanna Bengtsson
Inga kommentarer
© 2024 JĂ€mstĂ€lldhetsexperten