Förebilden Marianne Nilsson Region Värmland
Hej, vad heter du och vad jobbar du med?
Jag heter Marianne Nilsson och arbetar som genusutvecklare och projektledare för Resurscentrum för jämställd tillväxt på Region Värmland.
Varför tror du att du har blivit utvald till förebild av Jämställdhetsexperten.se?
Eftersom det finns så många kompetenta personer som arbetar med jämställdhet i olika former känner jag mig oerhört hedrad av att bli utvald som förebild! Jag har arbetat med jämställdhetsfrågor under många år inom olika verksamheter, men något som fått positiv uppmärksamhet just nu är redaktionsarbetet med magasinet Livsstil Värmland #3. Det är ett magasin som ges ut av Attraktiva Värmland på Region Värmland en gång om året med syfte att visa upp ett urval av vad Värmland erbjuder den som vill turista här eller funderar på att flytta hit. Redaktionen ville göra ett modernt magasin där jämställdhet och mångfald skulle vara naturligt och alla läsare känna sig tilltalade av och nyfikna på. Därför har jag och Tanja Ekegren från Länsstyrelsen varit en del av redaktionen från första brainstormingsmötet till det färdiga magasinet och gett synpunkter och kommentarer på texter, bilder samt vilka reportage som ska göras. Tanja med specialområde mänskliga rättigheter och mångfald, jag med fokus på jämställdhet och genus. De fotografer och journalister som anlitades för att skriva och fota till Livsstil Värmland fick även en föreläsning om genusmedvetet foto av Genusfotografen, Tomas Gunnarsson. Detta för att det material som sedan lämnades in till redaktionen skulle vara så bra som möjligt. Arbetet med Livsstil Värmland har även lyfts på en konferens av Tillväxtverket som ett gott exempel på genomförda aktiviteter inom Resurscentraprogrammet.
På vilket sätt skulle du säga att du är en förebild inom jämställdhet?
Det borde väl andra svara på egentligen, men vad jag hört är att jag visar stort engagemang och har ett sätt som får människor att förstå vad det handlar om utan att komma med pekpinnar.
Hur kommer det sig att du engagerade dig i detta?
I mina arbetsuppgifter ingår att ge stöd till en del av de verksamheter och projekt som Region Värmland finansierar. Därför har jag kunna engagera mig i Attraktiva Värmland som ger ut Livsstil Värmland.
Kan du ge några exempel på vilka resultat ni har sett?
För att kunna flytta fram positioner inom jämställdhetsområdet krävs kunskap. Vi har satsat på att bygga kunskap genom kompetensutveckling av personal och genom att ta fram en genusanalys, statistik med mera av läget i Värmland. Med kunskap kommer insikt och med det en vilja att gå till handling. På Region Värmland har vi de senaste åren höjt kunskapsnivån i alla delar av organisationen samtidigt som Resurscentrum varit ett stöd för en del av de projekt som Region Värmland finansierar. Resultat av kunskapshöjningen är bland annat att jämställdhetsperspektivet nu framtäder tydligt i strategier och dokument, i den kommande regionala utvecklingsstrategien som påverkar hela Värmland de närmsta åren och i magasinet Livsstil Värmland.
Vad fick du för reaktion när du berättade om din idé?
Jag blev inbjuden av redaktionen som själva hade sett ett behov och de har lyssnat med öppna öron på mina förslag till ändring.
Vad betyder jämställdhet för dig?
Jämställdhet för mig betyder frihet från stereotypa föreställningar om kön och de begränsningar det ger oss i vardagen, i arbetet, med familj och vänner samt i övriga delar av samhället. Att män och kvinnor får likvärdiga möjligheter och lika stor makt både som grupp och i sitt eget liv.
Har du några råd till andra som har idéer på jämställdhetsförbättringar?
Leta rätt på fler personer som vill förbättra och förändra! Ensam är sällan stark! Egenskaper som är bra att ha är envishet, humor och en teflonskyddshinna för de gånger idéerna möter på motstånd!
Berätta om någon konkret idé som du har lagt fram och genomfört inom området?
Exempel på ändringar i Livsstilsmagasinet:
I en text om musikgruppen Vidar berättas det om deras framgång och att de bland annat spelat för Paul Simon på efterfesten vid utdelningen av Polarpriset 2012. En mening innan min genomgång av texten löd: ”Karlstadtjejerna ler åt minnet.” Det här är ett reportage om tre musiker, inte ett reportage om tre tjejer. Den nya meningen blev då : ”Karlstadmusikerna ler åt minnet.” Det är lätt att vi pratar om tjejband, klappar lite på huvudet och förminskar dem till tjejer i stället för yrkesutövande musiker.
Magasinet hittar du här. Vill du snacka med Marianne Nilsson så når du henne på telefon på 054 701 1054, eller så mailar du henne på: marianne.nilsson@regionvarmland.se
Vad är jämställd tillväxt?
Tillväxtverket har nu i april 2012 släppt sina riktlinjer för handlingsplaner om jämställd regional tillväxt. Där berättas att Näringsdepartementet kräver en handlingsplan för jämställd tillväxt. Den ska lämnas in av regionförbunden i februari 2013 och innehålla följande:
Regionens mål och syfte med handlingsplanen (Vart vill vi?)
Nulägesanalys (Vart är vi nu?)
Aktiviteter (Hur når vi vår målbild?)
Plan för återrapportering och utvärdering
Just nu sitter jag och fnular på Region Värmlands arbete med just detta. Till sensommaren ska en stor del av nulägesanalysen vara klar i form av en genomgång av det regionala utvecklingsprogrammet ur ett genusperspektiv. Det här är, som jag skrivit tidigare, mycket spännande. Det får en verkligen att hamna i situationer där svar på frågor om vad jämställd tillväxt egentligen är ska göras om till konkreta lösningar som både ska kunna beskrivas i text men också såklart i agerande.
Så här skriver Tillväxtverket i sin skrift ”Att välja jämställdhet”:
”Den hållbara tillväxten består av tre dimensioner: ekonomi, miljö och social hållbarhet (där jämställdhet utgör en del). Det finns dock inget fastslaget sätt att mäta vare sig om tillväxten är jämställd (eller hållbar) eller hur jämställd (eller hållbar) den i så fall är. Det finns heller ingen entydig definition av vad staten och myndigheterna avser med jämställd tillväxt, och därmed heller ingen metod för hur en myndighet kan avgöra om den bidrar till jämställd tillväxt eller inte.”
Okej då. Enkel uppgift man har… Längre in i samma skrift finner vi:
”I begreppet jämställd tillväxt finns en inbyggd tvetydighet. Är tanken att jämställdhet ska leda till tillväxt, eller är det tillväxten som sådan som ska vara jämställd? Båda alternativen stöds av argument härledda ur forskning och bägge är relevanta ur såväl tillväxtpolitiskt som jämställdhetspolitiskt hänseende. Dessutom finns den tredje ingången, som härleds direkt ur statens jämställdhetsintegreringsstrategi. Där läggs vikten vid att den verksamhet som bedrivs av staten och bekostas av offentliga medel ska vara jämställd.”
Denna inbyggda tvetydighet gör mig förvirrad. Varför ska man egentligen arbeta för jämställd tillväxt? För att tillväxten ska vara jämställd eller för att tillväxten ska leda till jämställdhet? Tillväxtverket menar att man ska göra det för båda anledningarna och för att statens beslut om jämställdhetsintegrering också innefattar planer och åtgärder för tillväxt. Men det finns inget sätt att mäta om tillväxten är varken hållbar eller jämställd. Självklart inte. Det går inte att kontrollera detta, ekonomiska kriser kommer och går och omvärlden är föränderlig. Vi kan påverka förutsättningarna för tillväxt och dessa förutsättningarna har vi gemensamt bestämt ska vara jämställda och hållbara. Dessa förutsättningar skapar vi genom våra handlingar och genom att kontrollera statistik och hålla oss uppdaterade på forskning.
På bordet framför mig ligger Jämlikhetsanden. En bok som presenterar en omfattande forskning och statistik från 21 rika länder – däribland Sverige. Boken visar hur graden av ojämlikhet i ett samhälle påverkar hur vi mår både fysiskt och psykiskt. Den visat att jämlikhet har positiv inverkan på: hur länge vi lever; hur vi lyckas med våra studier; hur vanliga tonårsfödslar är; hur utbredd fetman är; hur mycket kriminalitet och våld som finns; hur stor den sociala rörligheten är och mycket mer. Har jämlikhet en positiv inverkan på tillväxt? Där kommer väl det hållbara i det hela!
På nåt vis så påminner detta om när jag läste relativitetsteori. Det går inte att förstå rumtiden, man måste bara acceptera och lita på att den finns där och att det är bevisat. Man måste bara anpassa alla sina beräkningar efter att det är så universum är uppbyggt. Punkt. Jag kliar mig i huvudet och fortsätter arbetet med att vara bryggan mellan Tillväxtverkets texter och direktiv och det konkreta handlandet på regionsnivå. Jag kavlar upp ärmarna och säger högt för mig själv: Nu går vi från varför till hur!
Funderingar om jämställd tillväxt
Efter att ha spenderat veckans första två dagar i Karlstad och på Region Värmland tar jag mig en paus på kafét Rosteriet, Löfbergs Lilas egna ställe som håller kvalitén tycker jag. Mycket gott kaffe.
Hursomhelst så har jag intervjuat representanter för Värmlands näringsliv och politik nu flertalet tillfällen, temat har varit jämställd tillväxt och anledningen är att Region Värmland har tagit initiativ till att göra en så kallad genusanalys av det regionala utvecklingsprogrammet inför dess uppdatering här de närmaste åren. Vad detta konkret betyder är att jag gör en nulägesanalys för att se hur Värmland som region kan bli ännu bättre på att styra och skapa jämställdhet som i sin tur kommer invånarna till gagn. Jämför det med att gå in och kolla hur exempelvis kollektivtrafiken kan användas optimalt eller hur Löfbergs Lila kan maximera effekten av sitt varumärke – genom exempelvis ett kafé.
Det som däremot gör den jämställda tillväxten lite klurigare är att det finns få nulägesanalyser att benchmarka mot, få praktiska exempel när det gäller just jämställd regional tillväxt. Jag ska inte säga att det inte finns något, men jämför referensmaterialet på varumärkesbyggande, kaffe eller kollektivtrafik så finns det mycket skrivet. Visserligen utan ett genusperspektiv, men ja det säger ju inte emot min poäng, utan talar snarare för.
Det stora frågetecknet just nu är vad jämställd tillväxt egentligen är. Är det att jämställdhet ska användas som ett verktyg för tillväxt eller är det att tillväxt ska användas som ett verktyg för jämställdhet? Om vissa jämställdhetsmål visar sig ge noll effekt på tillväxten, är de då inte viktiga? Eller om tillväxten skuggar jämställdhet som en mänsklig rättighets-fråga… hur gör vi då med den tillväxten?
Frågorna är många och i juni kommer jag tillbaka till Karlstad för att presentera delrapporten. I september ska hela rapporten vara klar och då hoppas jag på att alla frågetecken är uträtade. Antagligen finns det nya då i och för sig, men det är inte fy skam det heller.
Du som är mer nyfiken på detta. Ladda ner Tillväxtverkets senaste publikation angående riktlinjerna för jämställd regional tillväxt. Nu blir det tåget tillbaka till Stockholm. Tack för kaffet Karlstad!
