Författararkiv Pernilla Alexandersson, Author at Jämställdhetsexperten - Sida 2 av 19

Genusbudgetering… va? Vad sa han?

”Ett arbete med genusbudgetering i budgetpropositionen påbörjas.”

Citatet kommer från Stefan Löfvens regeringsförklaring häromveckan. Nu ställer sig alla frågan… Vad betyder det egentligen?

För att ta det från början men ändå kort. Gender mainstreaming (genusintegrering eller jämställdhetsintegrering) är EU:s samt Sveriges valda strategi för att få in genusperspektivet i den statliga verksamhetens samtliga led, detta för att skapa förutsättningar för jämställdhet.

Ett av leden är förstås budgetering av resurser.

Genusbudgetering (vanligare att man säger Gender budgeting) står på tre plattformar:

A: Utvärdering av budgetens effekter ur ett genusperspektiv - här kan en till exempel kolla på vad en budgeterad ny ishall i en kommun för för effekter för kvinnor och män och de sociala kodningar som finns för kön i samhället just nu (att pojkar oftare idrottar på sin fritid är ett faktum som är föränderligt eftersom fritidsintresse är genusbundet och inte könsbundet).

B: Integrering av ett genusperspektiv på alla nivåer i budgetförfarandet – här menas bland annat att även titta på text- och bild ur ett genusperspektiv, se över tabeller, faktauppgifter och diagram. Att också kompetensen bakom budgeten är genussäkrad samt att kvinnor och män finns representerade i beslutspositioner kring budgeten.

C: En restrukturering, dvs. en förändring av inkomster och utgifter för att främja jämställdhet – här kan man använda sig av olika strategier: anpassa, omvärdera eller transformera – och nu kanske du som läser inte hänger med men då är det tur att det finns jämställdhetsexperter, eller hur?!

Fokus med genusbudgetering ligger alltså inte på att nödvändigtvis ändra budgetens fördelning utan att vara medveten om vilka konsekvenser budgeten får för kvinnor respektive män (och tjejer och killar med för den delen), och därmed för jämställdheten. Det är utifrån denna medvetenhet som strategierna väljs och som syftet nås: att uppnå en rättvis fördelning av skattebetalarnas pengar mellan kvinnor och män (tjejer och killar). Resursfördelningen ska alltså vara medveten ur ett genusperspektiv. Inte bara på kort sikt utan även över tid.

Frågorna en kan ställa sig när till exempel en idrottshall ska byggas är:

Vem ska använda den?
Vem ska bygga den?
Vem ska städa den?

Kopplingen statliga pengar och genusbudgetering känns självklar eftersom vi alla, kvinnor som män, är medborgare och betalar skatt.

Kan en då göra genusbudgetering på sitt företag, exempelvis?
Javisst – både ur ett kundperspektiv och ur ett medarbetarperspektiv. Ökad medvetenhet är ett sätt för er att minska era omedvetna investeringar och därmed få bättre koll på både utgifter och intäkter. Dessutom kan ni länka era investeringar till er jämställdhetsplan för att snabbare nå mål om intern rekrytering eller nya kundgrupper.

Läs mer och ladda ner både handböcker och checklistor på statens sida om jämställdhetsintegrering: jämställ.nu.

Publicerad den 6 oktober, 2014 av Pernilla Alexandersson
3 kommentarer

Vinnare i historisk tävling för #GGM14

I torsdags så utlyste vi en tävling för två biljetter till #GGM14 – Geek Girl Meetup 2014. Uppgiften var att skicka in sin kvinnliga förebild, gärna med maker och/eller jämställdhetskoppling. Vi fick in massa spännande svar och har nu med de allsmäktiga kriterierna: inspiration, jämställdhet och makers-koppling utsett den mest värdiga vinnaren! Håll till godo, här kommer den vinnande berättelsen.

Min förebild: Pärlan från Räddningspatrullen

”Först tänkte jag välja en person som faktiskt har funnits men till sist valde jag en fiktiv person, nämligen den som med stor sannolikhet ligger till grund för mina egna maker-drag: Pärlan, från Räddningspatrullen.

Jag är 80-talist och tittade således mycket på de disney-serier som gick på TV under 80- och 90-talet, och att Räddningspatrullen satte spår i många 80-talister är knappast någon nyhet.

Pärlan, som i originalet heter Gadget, var en av de första kvinnliga karaktärer jag såg som fick utrymme att vara både excentrisk, kreativ och teknisk utan att för den sakens skull tvingas ge upp sin könsidentitet eller enbart finnas till hands som ett element i romantiska storylines. Hon fick vara nörd, hon fick vara en maker, hon fick vara en tjej och framförallt visade hon mig att det var ok att vara allt det där.

Och ju mer jag tänker efter, desto mer är jag redo att säga att hon än idag är en bra förebild. Pärlan är en genialisk uppfinnare, en lojal vän och inte rädd för att misslyckas. För det gör hon, men det hindrar henne aldrig från att försöka på nytt.”

Den som skickade in denna fina förebildsberättelse var: Sanna Valapuro

Grattis säger både vi på Historiskan, Geek Girl Meetup och Add Gender. Två biljetter till #MAKEIT på Tekniska högskolan i Stockholm, den 24-25 maj, är dina Sanna! Ha en fantastisk maker-helg!

Publicerad den 19 maj, 2014 av Pernilla Alexandersson
Inga kommentarer

Historisk tävling för Geek Girl Meetup

Har du hört talas om ”makers” – ”den industriella gör det själv-revolutionen”. Den är här nu och det är bara att hänga på!

Vad är en maker?
Filippa Malmegård, driver DIY-bloggen (do it yourself) Scraphacker.com är en av de som kommer att vara med på nästa Geek Girl Meetup event som just har temat ”MAKE IT” och fokuserar på denna fantastiska skapartrend – och på att göra den inkluderande och jämstäld även för kvinnor och tjejer – såklart! Eventet äger rum den 24:e till 25:e maj  2014, på Tekniska museet i Stockholm, och du kan läsa mer om #GGM14: MAKE IT här.

I InternetWorld berättar Filippa Malmegård om makerrörelsen och vad som gör en person till just ”en maker”:

– Det är två olika personlighetstyper som dras till maker-rörelsen: Antingen är man specialist och älskar till exempel robotar eller så är man generalist och vill lära sig nya saker hela tiden. ­Viljan att utforska och upptäcka är den gemensamma nämnaren. Det är lite skönt att få sätta en etikett på det, att jag är en person som vill lära mig nya saker och att jag då kan kalla mig maker. För mig betydde det att jag fick tillbaka mitt kreativa självförtroende och naturligt kunde utveckla mina praktiska intressen för bland annat programmering och finsnickeri, trots min teoretiska bakgrund som konstvetare och ekonom.

Det här gjorde mig så peppad så jag bestämde mig för att som VD på Add Gender helt enkelt göra något för att dra mitt strå till stacken för Geek Girl Meetups fantastiska event.

En biljett till eventet kostar (med all rätt) mellan 350-500 kronor. Kanske är det någon som vill gå men som inte har den ekonomiska möjligheten? Därför har vi två biljetter till dig och en vän – som du kan vinna i denna tävling som vi utlyser i och med detta blogginlägg.

Historiska makers
För mig som person har historiska förebilder som är kvinnor alltid varit väldigt viktiga för mig. Maker-fenomenet har ju startats nu på 2000-talet men jag tänkte i mitt stilla sinne… Vilka kvinnor har varit makers här i Sverige FÖRR i tiden? Vad finns det för förebilder? Så jag kontaktade en av mina absoluta favorit-Facebooksidor: Historiskan. De lyfter fram historiska kvinnor och förebilder från Sverige och gör mitt liv till en mer inspirerande och hoppfull plats varje dag! ”Om hon kan så kan jag!” Tänker jag varje gång jag möts av ett inlägg från dem.

Maria Christina Bruhn – en riktig maker
Så jag frågade Historiskan om de kunde komma på nån maker. Här var deras svar:

Maria Christina Bruhn var en av Sveriges första kända kvinnliga teknikutvecklare. När hon var 19 år gammal tog hon över den tapetserarverkstad som hennes mor startat. Arbetet med tapetframställning gav henne inspiration till att lösa ett av 1700-talets största problem: effektiv och säker förvaring av krut på slagfältet.

I början av Gustav III:s regeringstid utlystes ett pris på 6 000 riksdaler för den som kunde komma på ett bra sätt att förvara krut i så kallade karduser (krutpåsar som användes vid avfyring av artilleripjäser). 1774 presenterade Maria Christina Bruhn ett förnissat vatten- och eldsäkert material för Kungliga Vetenskapsakademin.

Medlemmarna i akademin vägrade att tro att det var en kvinna som låg bakom uppfinningen. Maria fick kämpa i 13 år innan hon slutligen erkändes som upphovsman och blev Sveriges första kvinnliga patenterade uppfinnare. Då hade armén redan använt hennes uppfinning i flera år.

Efter flera skrivelser till akademin fick hon rätt till halva den utlovade prissumman. Hon drog sig dock tillbaka efter att ha utkvitterat endast 166 riksdaler.

Tävling!
Fantastiskt vad en lär sig! Så om du blir inspirerad av detta och vill gå på Geek Girl Meetup och gärna vill vinna två fribiljetter till eventet så är det enda du behöver göra att fylla i denna tävlingsenkät.

Där berättar du om en viktig kvinna och förebild i ditt liv: gärna med makerperspektiv. Det kan vara din mamma, en känd person, en fiktiv person eller någon som du hört talas om.

Sedan tar vi på Add Gender AB ett allsmäktigt beslut i att välja den absolut bästa förebilden och publicerar den här på Jämställdhetsexperten.se – den som skickat in den vinnande berättelsen vinner förstås de två biljetterna!

Eftersom eventet är ganska snart så behöver vi din berättelse senast nu på lördag den 17:e maj (innan klockan slagit midnatt). Så passa på och sprid till de du tror vill komma! Vi meddelar vinnaren måndagen den 19:e maj.

Lycka till!

Stort tack för samarbetet med Historiskan såklart!

Publicerad den 15 maj, 2014 av Pernilla Alexandersson
1 kommentar

Kvinnor är stjärnor i ledarskap

Kairos Future och WES har precis släppt en ny spännande rapport: Stjärnkraft heter den och handlar om kvinnor som är framgångsrika chefer i Sveriges arbetsliv.

Så intressant med nya perspektiv och krossade myter inom ledarskap och kvinnor!

Kvinnliga ledare är enligt studien mycket passionerade i sitt ledarskap och sina värderingar och ledningens engagemang i jämställdhetsfrågan är viktigt för dem – eftersom de vill att jämställdhetsarbetet ska lyckas.

”De är i allmänhet inte villiga att tyst böja sig inför företagets målsättningar och principer, utan vill ha verkligt inflytande över de beslut som tas. Därför är det förstås naturligt att de söker sig till de företag vars värderingar ligger i linje med de egna.”

Jag känner så igen mig i detta och vi på Add Gender AB ska såklart sätta tänderna ytterligare i denna studie – och se vad dess resultat kan ge för värde hos våra kunder för att skapa ett attraktivt klimat för dessa stjärnledare!

Här kan du beställa Kairos Futures rapport: Stjärnkraft.

Publicerad den 7 maj, 2014 av Pernilla Alexandersson
Inga kommentarer

En glimt av hur jämställdhet skulle kunna se ut

Jag minns när jag jobbade några veckor i en förort till London, England, då jag var i sena tonåren…

Jag gick på trottoaren i godan ro och en stor lastbil passerade mig på en trång typisk engelsk väg. Samtidigt som den svischade förbi läskigt nära så tutade den med sitt ljudliga horn och jag hoppade förskräckt till. Det här fortsatte sedan att hända vid flera tillfällen. Jag blev också utsatt för ”cat calling” av män som stod och hängde utanför pubar eller som jobbade utomhus. Jag hade varit med om det i Sverige någongång då och då men det här var verkligen extremt. Det var som om att man inte kunde gå på gatan som ensam kvinna i England utan att bli trakasserad.

Jag talade om det med mina vänner och arbetskollegor där och för dem var det antingen 1. sånt är livet eller 2. blir du inte glad? Analysen jag hade om att det var obehagligt och respektlöst att folk tog sin friheten, baserat på deras och min könstillhörighet och antagna heterosexualitet, att ta sig makten att kommentera mig – utan min tillåtelse.

Den analysen höll mina engelska kollegor och vänner inte alls med om, så när på någon själ här och där som nickade och hummade lite grann.

Så var det någon som sa: ja men vad är alternativet, att vi inte ska få tala med varandra i det offentliga rummet, att vi inte ska få flörta och berätta att vi uppskattar varandra. Det är ju inte direkt det jag ser det som… Långt ifrån.

Dock finns det en poäng här som gör mig lite förvirrad. Hur vill jag att ett jämställt samhälle ska se ut? Att vi är rädda att tala med varandra? Att vi är rädda för att flörta och hojta och ta kontakt? Nej det vill jag inte – det låter tråkigt om det offentliga rummet bara ska bli ett rum präglat av osäkerhet och tystnad. För mig är det inte respekt i praktiken.

Så kom det sig att jag sprang på ”Snickers” reklam i Australien, eller snarare ett inlägg som mycket pedagogiskt förklarar det problematiska med reklamen. Jag ska inte säga för mycket utan titta först själv här.

Och här kan du sedan läsa den kloka analysen: This Offensive Snickers Ad Accidentally Shows Exactly How Sexism Hurts Men – PolicyMic.

Hursomhelst, det som jag såg i reklamen var något mycket intressant, som en glimt av hur det skulle kunna vara. Tänk om öppen flirt och hojtande från en grupp till en person de finner intressant hade normen: respektfullhet och bekräftande.

Tänk om du som kvinna gick på gatan en dag och tre män ropar till dig just detta: ”Hoppas du inte tar illa upp men vi vill bara önska dig en fin dag för du verkar verkligen förtjäna det!” eller ”Hallå! Ta ingen skit idag! Stå på dig!”

Jag vet inte alls, det är bara lösa tankar och visioner och det finns säkert många som har invändningar eller kloka tankar om hur detta också är problematiskt. Men på något vis: vi kan välja att ta och ge makt till varandra. Att ta makt anses vara normen för hur en ”cat calling” ska gå till. Tänk om normen vore tvärtom, att vi var kreativa och utmanade varandra i att ge makt – genom liknande metoder.

Det påminner mig en gång om när jag gick ner för en läskig skogstrappa och en man passerade mig och sa: ”Ursäkta men jag vill bara berätta för dig att jag skyndar mig lite före dig nu så att du inte känner en osäkerhet inför vem som går bakom dig.” Jag blev vettskrämd och stannade upp och glodde på hans ryggtavla tills den var långt framför mig. Men rädslan var inte för honom direkt – utan mer för det ovanliga i att säga det uppenbara och min osäkerhet i vad det egentligen betydde.

Det var som om att reklamfilmen gav mig en liten glimt av detta, hur ett jämställt samhälle skulle kunna se ut – utan frånvaro av tokigheter, spontanitet, agerande på direkta infall. Däremot helt utan det underförstådda hotet och respektlösheten som får en att känna sig lite mindre – varje gång någon tar sig friheten att definiera dig när du bara är på väg till eller från jobbet. Jämställdhet i praktiken?

Publicerad den 2 maj, 2014 av Pernilla Alexandersson
Inga kommentarer
© 2018 Jämställdhetsexperten