Vad är problemet egentligen?
Jag hörde en berättelse för ett tag sedan, och oavsett om den är sann eller inte så är den intressant. Det visade sig att på en fabrik någonstans i asien, där man arbetade med känsliga elektriska komponenter i så kallade renrum, blev några komponenter påverkade eller skadade. Man inledde då en undersökning om varför. Det visade sig att det var smink från arbetande kvinnor som fallit från ansiktet och påverkat komponenterna.
Kanske inte så intressant i sig, men lösningen är desto intressantare. Min första tanke är att då förbjöd de väl arbetare att ha smink i fabriken? Nej, faktiskt inte. Istället inventerade och testade de hela sminkmarknaden och kom fram till att några få märken av smink inte alls påverkade de elektriska komponenterna. Dessa märken var fritt fram att använda i fabriken.
Varför är då detta intressant? Jo, för hur du formulerar problemet har betydelse för vilka svar du får. Problemet är inte att (främst) kvinnor använder smink. För många är det en del av identiteten. Den lösning fabriken valde, tog längre tid och mer resurser i anspråk, men visar samtidigt på en respekt för sina anställda.
Så nästa gång ett problem dyker upp, speciellt när det handlar om jämställdhet eller diskriminering, ta dig tiden och ställ den enkla frågan: vad är problemet?
Vad är jämställd tillväxt?
Tillväxtverket har nu i april 2012 släppt sina riktlinjer för handlingsplaner om jämställd regional tillväxt. Där berättas att Näringsdepartementet kräver en handlingsplan för jämställd tillväxt. Den ska lämnas in av regionförbunden i februari 2013 och innehålla följande:
Regionens mål och syfte med handlingsplanen (Vart vill vi?)
Nulägesanalys (Vart är vi nu?)
Aktiviteter (Hur når vi vår målbild?)
Plan för återrapportering och utvärdering
Just nu sitter jag och fnular på Region Värmlands arbete med just detta. Till sensommaren ska en stor del av nulägesanalysen vara klar i form av en genomgång av det regionala utvecklingsprogrammet ur ett genusperspektiv. Det här är, som jag skrivit tidigare, mycket spännande. Det får en verkligen att hamna i situationer där svar på frågor om vad jämställd tillväxt egentligen är ska göras om till konkreta lösningar som både ska kunna beskrivas i text men också såklart i agerande.
Så här skriver Tillväxtverket i sin skrift ”Att välja jämställdhet”:
”Den hållbara tillväxten består av tre dimensioner: ekonomi, miljö och social hållbarhet (där jämställdhet utgör en del). Det finns dock inget fastslaget sätt att mäta vare sig om tillväxten är jämställd (eller hållbar) eller hur jämställd (eller hållbar) den i så fall är. Det finns heller ingen entydig definition av vad staten och myndigheterna avser med jämställd tillväxt, och därmed heller ingen metod för hur en myndighet kan avgöra om den bidrar till jämställd tillväxt eller inte.”
Okej då. Enkel uppgift man har… Längre in i samma skrift finner vi:
”I begreppet jämställd tillväxt finns en inbyggd tvetydighet. Är tanken att jämställdhet ska leda till tillväxt, eller är det tillväxten som sådan som ska vara jämställd? Båda alternativen stöds av argument härledda ur forskning och bägge är relevanta ur såväl tillväxtpolitiskt som jämställdhetspolitiskt hänseende. Dessutom finns den tredje ingången, som härleds direkt ur statens jämställdhetsintegreringsstrategi. Där läggs vikten vid att den verksamhet som bedrivs av staten och bekostas av offentliga medel ska vara jämställd.”
Denna inbyggda tvetydighet gör mig förvirrad. Varför ska man egentligen arbeta för jämställd tillväxt? För att tillväxten ska vara jämställd eller för att tillväxten ska leda till jämställdhet? Tillväxtverket menar att man ska göra det för båda anledningarna och för att statens beslut om jämställdhetsintegrering också innefattar planer och åtgärder för tillväxt. Men det finns inget sätt att mäta om tillväxten är varken hållbar eller jämställd. Självklart inte. Det går inte att kontrollera detta, ekonomiska kriser kommer och går och omvärlden är föränderlig. Vi kan påverka förutsättningarna för tillväxt och dessa förutsättningarna har vi gemensamt bestämt ska vara jämställda och hållbara. Dessa förutsättningar skapar vi genom våra handlingar och genom att kontrollera statistik och hålla oss uppdaterade på forskning.
På bordet framför mig ligger Jämlikhetsanden. En bok som presenterar en omfattande forskning och statistik från 21 rika länder – däribland Sverige. Boken visar hur graden av ojämlikhet i ett samhälle påverkar hur vi mår både fysiskt och psykiskt. Den visat att jämlikhet har positiv inverkan på: hur länge vi lever; hur vi lyckas med våra studier; hur vanliga tonårsfödslar är; hur utbredd fetman är; hur mycket kriminalitet och våld som finns; hur stor den sociala rörligheten är och mycket mer. Har jämlikhet en positiv inverkan på tillväxt? Där kommer väl det hållbara i det hela!
På nåt vis så påminner detta om när jag läste relativitetsteori. Det går inte att förstå rumtiden, man måste bara acceptera och lita på att den finns där och att det är bevisat. Man måste bara anpassa alla sina beräkningar efter att det är så universum är uppbyggt. Punkt. Jag kliar mig i huvudet och fortsätter arbetet med att vara bryggan mellan Tillväxtverkets texter och direktiv och det konkreta handlandet på regionsnivå. Jag kavlar upp ärmarna och säger högt för mig själv: Nu går vi från varför till hur!
Hållbar utveckling inkluderar dig – idag firas Världsmiljödagen (World Environment Day)!
Detta i syfte att uppmärksamma världens miljöproblem. Världsmiljödagen är en av FN:s temadagar och föddes efter FN:s miljövårdskonferens i Stockholm 1972. Varje år har dagen ett särskilt tema och ett land brukar stå värd för firandet. I år är Brasilien värd på temat Green Economy: Does it include you? I Sverige brukar dagen uppmärksammas av ett flertal organisationer, företag, arbetsplatser och privatpersoner.
Förhoppningsvis kan firandet av Världsmiljödagen fungera som en ögonöppnare för det miljöarbete som måste bedrivas aktivt och kontinuerligt, ofta under termen hållbar utveckling. FN definierar det som ”en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov” och konstaterar att utvecklingen har tre samverkande dimensioner; en miljömässig, en ekonomisk och en social dimension. Låter onekligen ganska komplext, eller hur?
Frågans komplexitet återspeglas även i den svenska förvaltningspolitiken, där miljöpolitiken räknas som ett av tolv så kallade horisontella eller tvärsektoriella politikområden. I klarspråk betyder det bland annat att genomförandet av målet genomförs inom ett flertal andra politikområden. Likt utmaningarna inom jämställdhetsarbetet beror miljöarbetets utmaningar på ett flertal olika aspekter och yttrar sig på olika samhälleliga nivåer. Precis som jämställdhetspolitiken bygger också miljöpolitiken på samverkan med andra sektorer och frågor. Jämställdhet och miljö är för övrigt två aspekter beroende av varandra, vilket inte minst syns i själva definitionen av hållbar utveckling.
Komplexa problem fordrar alltså komplexa åtgärdssystem, vilket onekligen är en utmaning styrnings- och resursmässigt. Samtidigt kan vi inte bortse från detta faktum. Precis som med jämställdhet är miljöarbetet något som kan och bör bedrivas på global, makronivå, men också på lokal, mikronivå. Att svenska kommuner, företag och organisationer uppmärksammar Världsmiljödagen kan därför betraktas som ett litet men glädjande steg mot en mer hållbar utveckling. Av detta kan vi också dra slutsatsen att ingen lämnas oberörd. Kampen för en bättre miljö och ökad jämställdhet inkluderar oss alla.
Funderingar om jämställd tillväxt
Efter att ha spenderat veckans första två dagar i Karlstad och på Region Värmland tar jag mig en paus på kafét Rosteriet, Löfbergs Lilas egna ställe som håller kvalitén tycker jag. Mycket gott kaffe.
Hursomhelst så har jag intervjuat representanter för Värmlands näringsliv och politik nu flertalet tillfällen, temat har varit jämställd tillväxt och anledningen är att Region Värmland har tagit initiativ till att göra en så kallad genusanalys av det regionala utvecklingsprogrammet inför dess uppdatering här de närmaste åren. Vad detta konkret betyder är att jag gör en nulägesanalys för att se hur Värmland som region kan bli ännu bättre på att styra och skapa jämställdhet som i sin tur kommer invånarna till gagn. Jämför det med att gå in och kolla hur exempelvis kollektivtrafiken kan användas optimalt eller hur Löfbergs Lila kan maximera effekten av sitt varumärke – genom exempelvis ett kafé.
Det som däremot gör den jämställda tillväxten lite klurigare är att det finns få nulägesanalyser att benchmarka mot, få praktiska exempel när det gäller just jämställd regional tillväxt. Jag ska inte säga att det inte finns något, men jämför referensmaterialet på varumärkesbyggande, kaffe eller kollektivtrafik så finns det mycket skrivet. Visserligen utan ett genusperspektiv, men ja det säger ju inte emot min poäng, utan talar snarare för.
Det stora frågetecknet just nu är vad jämställd tillväxt egentligen är. Är det att jämställdhet ska användas som ett verktyg för tillväxt eller är det att tillväxt ska användas som ett verktyg för jämställdhet? Om vissa jämställdhetsmål visar sig ge noll effekt på tillväxten, är de då inte viktiga? Eller om tillväxten skuggar jämställdhet som en mänsklig rättighets-fråga… hur gör vi då med den tillväxten?
Frågorna är många och i juni kommer jag tillbaka till Karlstad för att presentera delrapporten. I september ska hela rapporten vara klar och då hoppas jag på att alla frågetecken är uträtade. Antagligen finns det nya då i och för sig, men det är inte fy skam det heller.
Du som är mer nyfiken på detta. Ladda ner Tillväxtverkets senaste publikation angående riktlinjerna för jämställd regional tillväxt. Nu blir det tåget tillbaka till Stockholm. Tack för kaffet Karlstad!
